En centerpartistisk gnällspik?

För någon dag sen fick jag en fråga som triggade en del andra frågeställningar hos mig. Frågans poäng ledde osökt till om jag enbart är en centerpartistisk gnällspik. Jag hade redan innan funderat mycket på detta, eftersom jag ju det senaste året har kritiserat det egna partiet ofta och inte utan en hel del glöd. I somligas ögon är jag kanske inte enbart en gnällspik, utan jag är kanske t.o.m. för vissa att jämföra med en ren rättshaverist och en del andra käcka variationer på samma tema.

När jag sedan försöker att betrakta mig själv utifrån så kan jag i viss mån förstå hur jag kanske kan betraktas som något av ovanstående. Åtminstone vid första ögonkastet. Jag inbillar mig inte att jag har någon särskild politisk tyngd (för det har jag inte), men möjligen så kan jag genom att påpeka vad vi i Centerpartiet enligt stämmors beslut, partiprogram, manifest och inte minst vad som sades i valrörelsen borde stå för. Kanske kan det stärka vår position inom allianssamarbetet.

Om man nu snarare anser att jag är besvärlig när jag hävdar att vi borde stå någorlunda fast vid vårt partis särart så bör man kanske fundera över varför man är centerpartist. Utplånar vi särarten och struntar i våra kärnvärderingar så blir det egentligen bara en alliansfilial kvar av hela vårt parti, och detta är jag starkt emot.

Fyrklöver

Jag jobbade och propagerade tämligen hårt inför den senaste valrörelsen, och nu väntar jag på att vi alla ska få lön för vår möda. Är det så konstigt? Hade jag velat rösta på Folkpartiet, Moderaterna eller KD så hade jag kunnat göra detta alldeles själv. Jag behöver inte någon annans hjälp med att positionera om min röst till något av de andra allianspartierna.

Jag är centerpartist och därmed så är jag uttalat och klart emot FRA-lagen, IPRED, trafikdatalagringslagen, ACTA och andra integritetskränkande lagstiftningar. Jag är centerpartist och jag vill att vi i Sverige ska införa en författningsdomstol och jag vill se mer av en federal grund gjutas där besluten fattas närmare befolkningen. Jag vill se ett grönt Sverige snarare än ett Sverige där ”naturen måste stå tillbaka”. Jag är inte odelat kritisk till att befintliga kärnreaktorer ersätts med nyare, modernare och säkrare reaktorer, men däremot så oroar jag mig både för hur det i förlängningen blir med uranbrytning i Sverige samt hur vi ska hantera de 5000 ton kärnavfall som lagras här i Sverige. Jag funderar också på vilka norrländska älvar som ska byggas ut med mer vattenkraft? Ska jag göra listan längre, eller har min poäng nått fram?

Är jag med detta i åtanke en god centerpartist eller är jag i själva verket en gnällande rättshaverist? Det låter jag andra bedöma, och intills detta är klart så väljer jag att behålla etiketten ”oberoende centerpartist”. Inte för att jag inte vill kopplas samman med Centerpartiet, utan för att jag så gärna vill se Centerpartiet stå för allt det vi tidigare har talat om.

Förresten så är jag nog lite gnällspik också, eftersom jag vill att medlemmarna och väljarna faktiskt ska få det de beställt snarare än att de ska utbildas i vad de borde tycka. Nu går vi in i en period bestående av stämmor av olika slag, och nu får vi se om medlemmarna och väljarna helst vill bli utbildade av de som förstår bättre eller om vi vill behålla vårt parti som den gräsrotsrörelse det alltid har varit. Det är vars och ens eget val, men bli föralldel inte förvånade om det vid nästa val finns en alliansvalsedel som vi alla förväntas ta.

Jag får kanske ändå leva med att jag är en gnällspik, men jag tycker ändå att medlemmarnas och väljarnas vilja är det som ska styra ett partis politik. Det ska inte vara tvärtom.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , ,

2 Replies to “En centerpartistisk gnällspik?”

  1. Erik,
    Samma frågeställning har passerat många centerhjärnor senaste året, inte minst min egen.
    Själv befinner jag mig i en ständig brottningsmatch med mina egna frågetecken runt den förda politiken. Frågan är ju om det finns en acceptans i folkrörelsen för den förda politikens brist på integritetsperspektiv? Jag trodde inte detta, men jag har ju inte själv utfört någon opinionsmätning i frågan.
    Som relativt nytillkommen liberal centermedlem ställer jag mig frågan om det är jag som inte vill ha centerpartiet eller om det är centerpartiet som inte vill ha mig, som du vet är det ganska trist att vara en gnällspik.
    Stämman måste uttala ett klart ställningstagande i öppenhet och integritetsfrågan, annars är det dags för mig att gå vidare. Det var öppenhetsfrågan som startade mitt engagemang i Centerpartiet, kanske är det samma fråga som avslutar det.

    Mikael Elmlunds senaste blogpost..DN har ett scoop halleluja!!!

  2. Mikael:
    Att det är fler än du och jag som tycker/känner på liknande sätt vet jag. Frågan är om man med denna känsla ska kapitulera och inse att partiet har kapats, vilket i sin tur har lett till vårt eget interna värderingsskifte.

    Eriks senaste blogpost..En centerpartistisk gnällspik?

Kommenteringsmöjligheten är avstängd.