FRA 2.5 – Hur gör vi nu då?
Postat av Erik Hultin den 03 Mar 2009 kl. 14:23 | Kategoriserat under: Centerpartiet, Integritet, Internet, Politik, Samhälle
I Sveriges Radio idag kan vi höra hur Fredrik Reinfeldt öppnar för FRA 2.5. Först såg vi hur FRA-lagen 1.0 drevs igenom i Riksdagen den 18/7 2008. Detta gjordes dock med en vag förutsättning om att FRA-lag 2.0 skulle skapas i höst utifrån ett antal förbättringar. FRA 1.0 trädde i kraft nu vid årsskiftet och några månader innan dess gick förbättringarna enligt FRA 2.0 ut på remiss. Remissinstansernas svar har just börjat komma och kritiken är uppenbarligen konsekvent. Förbättringarna ska alltså troligen träda i kraft i höst.
Jag skriver troligen, eftersom jag vid kontakter med andra centerpartister har frågat vad som sker med förbättringarna om samtliga remissinstanser är negativa. Kommer förbättringarna alls att bli aktuella då? Om detta sker så är väl remissförfarandet rätt så överflödigt, resp. om det INTE sker så står vi centerpartister där med facit i hand. Våra riksdagsledmöter röstade alltså FÖR FRA 1.0.
När jag påtalat denna risk så har jag mötts av lugnande ord. Förbättringarna ska bara genomföras.
När Fredrik Reinfeldt idag öppnar för att SÄPO ska få bedriva egen signalspaning så kommer vi säkerligen att mötas på nytt av att vi ”inte förstår” samt att detta ju inte är FRA-lagen. En annan fråga som är värd att lyfta nu är om Centerpartiet har för avsikt att stödja även denna variant av signalspaning.
Om de centerpartistiska riksdagsledmöterna kommer att stödja detta så får vi väl lugnt räkna med att allt bara är definitionsfrågor från de folkvalda och att alla beslut (oavsett förklaringar) kommer att drivas igenom på ett eller annat sätt. Är det med ett sådant facit inte värt att fundera över vilken Pandoras ask vi har öppnat när det gäller energiuppgörelsen. Handlar allt om att driva igenom beslut i någon form bara för att sedan kantra dessa beslut i den riktning som t.ex. Moderaterna vill. Var står vårt parti egentligen???
Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, centerpartiet, fra, fra-lagen, säpo
Sanslöst.
Hur många chanser ska ett parti få att gå tillbaka på en usel uppgörelse?
Eller är makten så berusande att allting efterkonstrueras så länge de får sitta i pappa Reinfeldts knä och låtsasbestämma?
scaber nestors senaste blogpost..Fredrik Reinfeldt frångår FRA-överenskommelsen.
Och lite ironiskt, med den här nyheten, blir federleys senaste krokodiltår.
roberts senaste blogpost..why so serious?
Federley har meddelat på sin blogg att han inte kommer att diskutera FRA mera. Det läste jag för en stund sedan på hans blogg.
farmorguns senaste blogpost..DN:s ”scoop” och Ekots inspel om FRA.
Ja, men nu kanske vi ska diskutera SÄPO-lagen istället för FRA-lagen.
Eriks senaste blogpost..FRA 2.5 – Hur gör vi nu då?
Nog skall vi diskutera SÄPO-lagen, men kommer inte att lägga FRA-lagen i träda.
Jens Os senaste blogpost..Vilka är de politiska motiven, bakom DNs artikel?
Framför allt så måste vi nu börja diskutera sakfrågan och inte låta oss luras in i nån pseudodebatt kring PR-byråer och annat tjafs.
Michael Gajditzas senaste blogpost..Svensk Myndighetskontroll: DN gynnar
Personligen har jag sedan en tid tillbaka gett upp hoppet om både Socialdemokrater och Allianspartier.
De bryr sig helt enkelt inte om integritets- och rättssäkerhetsfrågor, demokrati, längre.
Leos senaste blogpost..Nej, jag tjänade inte femsiffriga belopp på FRA-motståndet
FRA 2.5 skulle kunna vara en reträttväg för regeringen, bort ifrån FRA 1.0.
Att genomföra FRA 2.0 är otänkbart baserat på de remissyttranden som ligger. Reinfeldt kan inte vara så politikst självmordsbenägen att han byter en lag som inte anses rättsäker av en riksdagsmajoritet mot en lag som undekänns av alla inkluderat FRA 1.0 förespråkare.
Nu är det god tid att ringa er riksdagsledamot för ett upphävande av FRA 1.0. Detta kan motiveras med sänkningen av FRA 2.0. Ett FRA 3.0 skulle kunna byggas runt tanken på en klar fördelning av militär och civil underättesetjänst byggt på två myndigheter, FRA och Säpo, där endast den senare skulle ha kabel access under strikta polisiära regler som gäller för avlyssning redan idag. Alltså, riv up, gör om, gör rätt.
Detta kan vara en väg frammåt där prestigen inte behöver stå i vägen som är fallet nu. Dessutom kommer en ny utredning och riksdagsbehandling vara betydligt mer lyhörd för integritestkravet än den förra, det kan jag lova.
Mikaels senaste blogpost..Är det dags för medarbetarsamtal i riksdagsgruppen?
Mikael:
Ja, detta kan mycket väl vara en väg framåt. Det ställer däremot andra former av krav, och framförallt så är detta en kraftfull signal om att man nog gör allra bäst i att backa bandet till innan den 18/7 förra året och börja om från början. Maken till juridiskt läpptäcke har vi nog annars aldrig sett här i Sverige. Lapptäcket började f.ö. sys redan ett år innan FRA-lagen. Då man försökte få igeno FRA-lagen första gången så tog det stopp, med undantag för en punkt. FRA:s egen PUL gick nämligen igenom redan då, och den för inte falla i glömska. Den lagen är ju faktiskt i praktiken en manual för hur FRA kan få ägna sig åt åsiktsregistrering.
Eriks senaste blogpost..FRA 2.5 – Hur gör vi nu då?
Erik, på den punken är vi helt överens. Jag har har haft ganska långa och återkommande diskussioner med 5-6 stycken alliansledamöter om denna fråga. Vad som är helt uppenbart och väldigt frustrerande är att i privata konversationer säger alla implicit eller explicit att de känner ånger inför att ha röstad ja till signalspaningslagen. Det finns alltså en insikt om att denna lag är fel bland dem som röstade för, inte alla men väldigt många, särskilt inom C och FP.
Det som ligger i vägen är något så banalt som prestige, särskilt bland partiledningar som gick ut väldigt hårt i debatten och som skulle förlora ansiktet om de öppet sa att de argumenterat med felaktigheter, inte beaktat konsekvenser eller helt enkelt missförstått.
FRA lagen kommer inte att rivas upp av alliansregeringen om den inte självt kan peka på ett skäl som inte innebär en prestigeförlust. Att beakta Säpo och andra myndigheters behov och göra den öppningen som Reinfeltd gör kan vara just en sådan ”exit strategy”, där regeringen, inte kritikerna lyfter fram en problematik som kräver eftertanke, som i förlängningen kräver ett helt nytt omtag i frågan. Detta innebär givetvis att vi måste hålla trycket öppet.
Det enda som krävs är att FRA 1.0 rivs upp, oavsett varför, för en ny omröstning skulle ha en stark integritets bias, det finns inte på kartan att de skulle riskera att åter hamna i en FRA debatt. Min gissning är att de skulle packa in ett litet rött paket för S i en framtida mandatperiod.
Jag har i och för sig varit optimistisk på gränsen till naiv förut, men man behöver det ibland
Mikaels senaste blogpost..Är det dags för medarbetarsamtal i riksdagsgruppen?
Det är intressant att läsa FRA:s eget remissyttrande. Nu kan vi vara alldeles säkra på att FRA-lagen 2.0 inte på något avgörande sätt begränsar den mängd trafik som FRA får tillgång till. Överlag är de nämligen nöjda med den del av förslaget som handlar om trafikflödet. PK-mässigt välkomnar myndigheten givetvis förstärkningarna av den personliga integriteten, men konstaterar samtidigt att dessa kommer att gå ut över effektiviteten.
Sen ger man regeringen en oväntad bredsida: I praktiken kommer knappast någon medborgare få veta i efterhand att man utsatts för FRA:s åtgärder. Därför är avsnittet om ‘underrättelseskyldighet’ vilseledande menar man. Detta visste vi alla redan, men det är ju intressant att det nu även kommer direkt från hästens mun. FRA ställer sig också undrande till regeringens omotiverade ambitionssänkning för svensk underrättelsetjänst. Sen kommer man dragandes med sitt vanliga nonsens om varför inhämtning av inhemsk trafik knappast alls kommer att bli aktuell. Och sin vana trogen begär FRA mer pengar. Måhända är det lite originellt att göra det i ett remissyttrande. Denna gång gäller det kostnaderna för all den byråkrati som blir nödvändig framöver.
FRA:s påstående om att man vill värna enskildas integritet är ganska underhållande. När de skrev sin senaste remiss i ärendet gällde det FRA-lagen version 0.5, dvs departementspromemorian 2005. Då var man mycket positiv trots att integritetsskyddet i detta förslag var farligt nära noll. Det enda FRA uttryckte farhågor för var att man inte skulle kunna spana mot enskilda i samma utsträckning som förut. Man poängterade att kriteriet ‘synnerlig vikt’ inte fick tolkas som ‘i undantagsfall’. Det fanns inte en rad om behovet av ytterligare integritetskuddar eller begränsningar.
Så, tyvärr FRA, ni saknar trovärdighet när ni talar er varma för den personliga integriteten. Den insyn som svenska folket redan fått i FRA:s hittillsvarande verksamhet ger också ett diametralt motsatt intryck.