Enligt SvT.se så har det nu framkommit att FRA faktiskt lagrar alla möjliga uppgifter i den enorma databasen Titan. Det man lagrar är sådant som man redan har samlat in, och som den nya FRA-lagen alltså ska göra legalt. Handlar egentligen hela detta lagförslag om någon form av cover-up för det som redan har inträffat.

I databasen som nu finns där så ska det tydligen vara möjligt att både söka och kartlägga personers samtal. Hur lagvidrigt är egentligen allt detta, och vad är anledningen till att FRA-lagen ska forceras igenom? En annan fråga är vilken politiker som nu vågar ta i den groteska och illaluktande potatis som FRA-lagen håller på att bli? Var det någon politiker som stod upp och försvarade IB-affären då det begav sig?

Det är dags att förstå att det är dags att göra helt om i frågan. FRA ska absolut regleras, men inte på det vis som Alliansen önskar.

Tänkvärt är följande rader hos SvT:

Men en FRA-anställd har i ett hemligt internt dokument frågat cheferna varför det står så på webben – man arbetar ju visst på det viset. Man lagrar ju och inte bara lite. Enligt den anställde lagras ”stora mängder information som sedan söks igenom.”

Dels så får vi nog vara tacksamma för att detta kommer fram, men hur kan det nå media vad som står i ett hemligt dokument och vad säger detta om hur tätt FRA är när det gäller information?

Vid det här laget så kan man bara konstatera att den enda utväg som finns är en fullständig tvärnit av förslaget. Det är inte en lag vi behöver i detta läge. Vi behöver en utredning och möjlig process för att utröna vad som egentligen har försiggått hos FRA. Helt uppenbart så är det inte lagligt i alla fall.

Vilket politiskt parti vågar nu kasta sig själv på svärdet och fortsätta driva igenom lagen?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Länk till intressant.se