Tillsammans med 14 andra företrädare för allianspartierna skriver jag i dagens DN Debatt under en debattartikel som markerar att vi har kommit till vägs ände med införandet av FRA-lagen.

Jag stod upp som motståndare till denna lag när den första gången visade sig, under socialdemokratiskt styre, och jag stod upp som motståndare för ett år sedan när alliansen tog upp frågan. Under det senaste året så har jag dock varit ganska lugn. Jag trodde nämligen inte förrän i slutet av maj att lagen verkligen skulle komma att klubbas igenom. Från det ögonblicket fram tills idag så har jag mer intensivt än tidigare drivit motståndet mot denna lagstiftning som i praktiken gör de svenska medborgarna rättslösa.

Vi behöver inte massavlyssningen av medborgarna för att freda oss mot it-attacker. Vi behöver inte massavlyssningen av medborgarna för att skydda svenska trupper i Afghanistan. Vi behöver inte massavlyssningen för att freda oss mot yttre hot. Framförallt så behöver inte medborgarna avlyssnas för att skapa en informationsmängd som sedan kan användas som handelsvara med andra länders underrättelsetjänster.

Det är alldeles säkert så att andra länder redan spanar på svenska medborgare. Nu kan det aldrig fungera som ett argument för att den svenska staten ska göra detsamma. Att begå våld på medborgarnas personliga integritet (eller ens riskera att göra det) kan aldrig ursäktas med de svaga argument som vi hittills har hört för lagen.

Ska jag och alla andra medborgare offra vår personliga integritet för att Carl Bildt ska kunna stå stärkt när han agerar internationellt så är det något ruttet med internationell politik. Är det en tävling i vem som har störst lupp att sätta sina medborgare under?

Ska jag och alla andra medborgare offra vår personliga integritet för att Ingvar Åkesson ska få en större och tyngre myndighet att förfoga över så är det något mycket märkligt på gång i Sverige. Är det inte en smula märkligt att de som i huvudsak anför argumentet ”om vi inte får denna lag så kan vi lika gärna skrota FRA” även är de som förespråkar FRA-lagen? En sådan retorik liknar faktiskt barnens variationer på temat ”om vi inte leker som jag vill så vill jag inte leka alls med dig”.

Ovan kan en bråkdel av de handfasta argumenten som jag har för mitt motstånd mot FRA-lagen utläsas, men tro för all del inte att dessa är de enda. Sammantaget så gör det att jag ser det som självklart att jag vill stå som avsändare av debattartikeln. Det är dags för hela alliansregeringen att lyssna nu, eftersom motståndet uppenbarligen varken försvagas eller kommer att dö ut. En avslutande fråga till Fredrik Reinfeldt har jag. Exakt vad skulle jag tjäna på att denna debatt lägger sig?

Tack till alla som hittills och under den närmaste framtiden ställer sig upp för att visa att man värnar de svenska medborgarnas rätt till ett privatliv. Det är nämligen ur den rätten som vår frihet och demokrati kan växa och frodas.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Länk till intressant.se

7 Comments »