Hultins tankegång

Ordet ”underhålla” kan vara rätt så dubbeltydigt. I den bestämda formen blir det dock tydligare. Det är skillnad på ”underhåll” och ”underhållning”. ”Underhåll” kan däremot vara tvetydigt det också. Jag ska försöka använda verkligheten för att förklara skillnaderna för Hagfors socialdemokratiska kommunalråd, Mikael Dahlqvist. Häng med nu, Micke.

En slalombacke kan sägas ge viss underhållning för backens åkare, men backen behöver säkerligen även underhåll. Det senare ska inte förväxlas med det förstnämnda.

Mikael Dahlqvist bloggar ungefär en gång i månaden på S-info

Att sälja kommunens slalombacke för 50.000:- för att nu köpa tillbaka densamma för 2 miljoner kronor innebär dåligt underhåll av de kommunala finanserna, men med tanke på att Hagfors kommun har anmälts till TV3:s Lyxfällan så skapar det dåliga underhållet av kommunfinanserna i själva verket stor underhållning.

Är du med såhär långt, Micke?

Denna historia innehåller ytterligare en våning. Mikael Dahlqvist anser att Hagfors kommuns dåliga ekonomi är regeringens fel. Micke anser nämligen att Hagfors kommun borde få underhåll av staten i form av bidrag. Om nu sådant underhåll skulle utgå så kan jag bara konstatera att det inte längre handlar om stor underhållning.

Andra som skrivit fyndigt om detta är:
Magnus Andersson
Johan Hedin

Andra intressanta bloggar om: socialdemokraterna, politik, samhälle, ekonomi, hagfors, lyxfällan, slalombacke

I olika medier har vi kunnat läsa om hur hårt drabbad skolan är, massuppsägningar av lärare o.s.v. Efter valet 2006 då vi fick ett ”maktskifte” i Härnösand så föll det på vårt ansvar att bl.a. ta tag i en skola som år efter år gått med budgetunderskott. Mängder med lokaler och ett vikande elevunderlag tvingade fram drastiska åtgärder.

Under det första halvåret efter valet så handlade nästan varje centerpartistiskt möte i Härnösand om skolan och vilka alternativa lösningar som kunde finnas. Jag var en av de som varmt förordade att vi skulle ta tjuren vid hornen och kapa väldigt tufft. Detta skulle vi då göra snarast för att sedan kunna ägna resten av mandatperioden åt att skapa bästa möjliga skola. Just när det gäller skolnämnden så utsågs centerpartisterna Ingrid Flodin och Jan Norberg till ordförande resp. 1:e vice ordförande. Med tanke på den förväntat tuffa perioden så var det lätt att inse att Centerpartiet skulle få bära hundhuvudet utåt sett om inte förändringarna blev till det bästa. Här kan man endera bli livrädd och försöka springa och gömma sig eller så kan man ta några bestämda steg framåt för att visa att man är redo att axla detta ansvar.

Ingrid och Jan (samt Centerpartiet i Härnösand) gjorde det senare och det har givetvis också getts kritik i stora mängder under tiden. Den kritiken har emellertid nu börjat tystna och vi kan idag se hur vi istället börjar bygga upp en mycket bra skola i Härnösand.

Vad gjorde vi då? Kanske inte så enkelt, men bl.a. så stängde vi kommunens största skola för att bevara skolor som ligger närmare befolkningen. Vad tyckte folk om detta? Jo, de ansåg att vi gjorde allt bara för att spara pengar inför kommande skattesänkningar. Hur blev det då? Jo, under omställningsåret lämnade endast 67 procent av eleverna grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Är vi nöjda och glada med detta? Nej, absolut inte. Vi kan däremot med råge förstå att detta i hög grad kan komma sig av en rejäl rockad med eleverna för att skapa en mer ändamålsenlig skola. Har vi ägnat oss åt enorma uppsägningar av lärare? Nix, inte det inte.

Vad gör vi nu för att förbättra skolan i Härnösand? Anpassningen av lokalerna har gett oss möjlighet att föra över nästan fem miljoner kronor från lokalkostnader till undervisning och elevhälsa. Vi har gjort en kursändring som har lett till kuratorer i varje rektorsområde, att skolsköterskeorganisationen har utökats, att specialpedagoger nu finns inom varje område, att psykologtjänster är under tillsättning och att medel äntligen finns för utvecklande av modersmålsundervisningen. Arbetsmiljön för lärare och elever förbättras successivt. Satsningar görs på utveckling och utbildning i närapå alla led inom den kommunala skolan. Allt för att vi ska få en skola som på bästa sätt kan möta och ta hand om eleverna.

En enda fråga kvarstår nu. Har vi försämrat eller förbättrat skolan i Härnösand? Min bestämda uppfattning är naturligtvis att den är förbättrad, men att vi inte nått målet riktigt ännu. Vi har däremot skapat förutsättningarna för just detta. Vi utvecklar skolan när de flesta andra kommuner tvingas skära och kapa i sina verksamheter. Det är bra.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, skola, utbildning, västernorrland, härnösand

Jag har tillsammans med Karl Sigfrid (m), Erik Josefsson (v) och Erik Laakso (s) tidigare skrivit en debattartikel om ACTA-avtalet i SvD. På detta replikerade EU-kommissionens talesman i handelsfrågor, Peter Power. Den repliken var väldigt substanslös, varför vi skrev en replik till repliken. Denna har landat på SvD Brännpunkt idag. För ordningens skull så länkar jag här nedan till alla tre artiklarna i kronologisk ordning med dagens replik sist.

Debattartikel 1

Peter Powers replik

Vårt genmäle till Peter Power

Observera att bristen på offentligheten kring innehållet i ACTA-avtalet är det stora problemet. Bedöm gärna om det är vi eller Peter Power som, trots detta, är mer sakliga.

Andra intressanta bloggar om: acta, politik, samhälle, upphovsrätt, integritet, eu, acta

Becky Hogge höll ett klockrent tal vid Sound Copyright conference i EU-parlamentet den 27:e januari i år. Det är väl spenderad tid att lägga 12-13 minuter på att lyssna på henne, och jag uppmanar såväl riksdagsledmöter som ev. närvarande EU-kandidater att offra denna tid.

Den 23:e mars ska parlamentet rösta om en förlängning av upphovsrätten, och Becky berättar i sitt tal ett antal väl underbyggda sanningar om konsekvensen av att tro på skivbolagens sagoberättelser. Priset för detta, förklarar Becky, kommer att få betalas dels av allmänheten och dels av nya artister. Se filmen nedan och tänk efter själv.

När du har sett filmen, vänd dig direkt till din EU-parlamentariker och begär att denne ska rösta NEJ till en förlängning av upphovsrätten. Det finns helt oberoende utredningar som visar på att det Becky Hogge med största sannolikhet blir effekten. Varje parlamentariker bör absolut ta del av det materialet snarare än att bara ta den enkla vägen som består i att utan vidare svälja skivbolagens snyftstory och ”enkla” lösning på problemet. Kräv det av din parlamentariker.

Din parlamentariker hittar du på denna sida.

Andra intressanta bloggar om: politik, eu, upphovsrätt, samhälle, musik

I många stycken är argumentationen för patent (och i synnerhet de s.k. intellektuella patenten) likadan som argumentationen för upphovsrätten. Man ska skydda de verkliga innovatörerna/artisterna. Nu förstår ju sakta men säkert alltfler att detta är rent struntprat. Låt mig visa på ett exempel från patentens förlovade värld.

I slutet av 80-talet började ett amerikanskt företag tillverka djurmat innehållande levande bakteriekultur, probiotics. Företaget heter Wysong, och man lät bli att patentsöka sin process eftersom det ju skulle gynna djur runtom i världen om andra företag också kunde ägna sig åt att tillsätta levande bakteriekulturer i sin djurmat.

Historien borde egentligen vara slut i och med detta, men icke. 1999 beviljades nämligen Nestlé / Purina ett patent på just detta som Wysong hade ägnat sig åt i över 15 år. Det finns mängder av bevisning på att Wysong hållit på med detta redan långt innan Nestlé bestämde sig för att de behövde detta patent. Nestlé tillverkar djurmat som säljs under namnet Purina, och man kunde ju kanske tro att Nestlé / Purina skulle tillsätta bakteriekulturerna i sin djurmat. De har ju trots allt skaffat sig ett patent på något som någon annan faktiskt både gjort först och som dessutom har använts redan tidigare. I Purina tillsätts dock inga levande bakteriekulturer, varför man måste ställa sig frågan om varför man brydde sig om att skaffa detta patent.

Här kommer nu läckerbiten i det hela. Nestlé ska ha patentet för att kunna tjäna pengar på Wysongs djurmat. Man har nämligen tvingat in det familjeägda företaget Wysong i en lång och kostsam rättsprocess. Först ville man ha licensavgifter av Wysong för deras produktion. Dessa skulle beräknas, inte från det ögonblick Wysong påbörjade sin tillverkning, utan från det ögonblick som Nestlé fick sitt patent. Alltså bara för den period som Nestlé har innehaft denna beskattningsrätt.

Nestlé försökte även lägga rabarber på detta patent i Europa, men då lyckades Wysong förhindra det hela genom att påvisa att man redan långt tidigare själva tog fram denna metod. Detta gäller dock inte i USA, utan där gäller Nestlé:s patent och Wysong kommer att tvingas lägga miljontals dollar på att strida för sin existens i domstolar.

Nu kommer vi då till den verkliga frågan i detta. På vilket sätt gagnar detta innovatören?

Tyvärr så finns det fullt av liknande exempel där själva patentsystemet används för ekonomisk våldtäkt av företag som drivs av verkliga innovatörer. Kunde jag hitta Wysong hundfoder här i Sverige så skulle jag direkt göra ett provköp.

Kan vi få slippa se hur intellektuella patent införs i Sverige och Europa, eftersom dessa snarast hämmar innovatörer i sitt arbete. Att jag skriver allt detta beror på att såväl Socialdemokraterna som Moderaterna är positiva till införandet av mjukvarupatent i Europa, och att det finns beröringspunkter mellan dessa och det ACTA-avtal som förhandlas om utan att innehållet visas upp offentligt. Om ACTA-avtalet innehåller sådant som mjukvarupatent och om det skrivs under av EU så kan det möjligen tvinga fram bl.a. direktiv inom EU som i nästa steg tvingar fram en svensk lagstiftning i samma riktning. Ur ett rent affärsmässigt perspektiv bör det isåfall gränsa till ekonomiskt högförräderi utfört av EU:s ministerråd och av en svensk regering som inte då vägrar ansluta sig till avtalet.

Länkar
Techdirt (där jag hittade historien)
Wysong (en film med material som visar att man höll på minst 10 åe innan Nestlé fick sitt patent)

Andra intressanta bloggar om: patent, upphovsrätt, politik, samhälle, acta, uppfinnare, innovatörer, teknik, intellektuell egendom, mjukvarupatent, upphovsrätt

Det är en smula omtumlande att vara centerpartist, det kan ingen förneka.

Vi är ett borgerligt, miljövänligt alternativ som nyligen gjort upp om att låta nya kärnkraftverk byggas istället för de gamla uttjänta.

Vi är ett borgerligt, miljövänligt alternativ som stillasittande inväntar vad som ska ske när Moderaterna talar om att naturen nu måste stå tillbaka och att fler vattenkraftverk nog ska byggas.

Vi är ett integritetsvärnande parti vars riksdagsledamöter har röstat igenom FRA-lagen och som nu uppenbarligen av någon anledning är osäkra på om förbättringarna ställt till det så att vi måste rösta igenom en annan övervakningslag.

Vi är ett integritetsvärnande parti som är för fildelning för privat bruk, men som trots det röstade ja till IPRED-lagen.

Vi är ett parti med tydlig småföretagarprofil som tyvärr ännu inte fått gehör för en riktigt småföretagarvänlig politik inom alliansen.

Vi är ett federalistiskt parti som vill öka demokratin i landet genom att motverka centralisering och maktkoncentration, men när det gäller regionfrågan så gick denna bara delvis igenom och någon större maktfördelning till dessa regioner har vi inte sett.

Vi är ett parti som vill decentralisera samhällets maktstrukturer, men ändå så förespråkar vi tydligen numera en nationell polis och därmed ska vi avskaffa länspolismyndigheterna.

Vi är ett tvättäkta gräsrotsparti, som idag får känna hur det är att ledas i en viss riktning. Vad gäller samtliga ovanstående punkter så har vi fått uppleva något från partiet som närmast kan betraktas som en utbildningsinsats. Enklare uttryckt så skulle man kunna tolka det som att vi medlemmar och väljare tillhör partiet och att vi därmed måste fås att förstå att vi ska tycka på det ena eller andra sättet. Makten ska i Sverige utgå ifrån folket, och samma princip ska definitivt gälla i ett gräsrotsparti. Så är det inte idag.

Inom ramen för Alliansen har tveklöst en del saker gjorts som har varit bra under denna mandatperiod, men när ska vi centerpartister få se att våra frågor kommer i fokus? Om vi skalar bort våra kärnfrågor och blir en renrakad del av alliansen så försvinner också anledningen för folk att rösta på just oss. Varför skulle de? Det politiska resultatet blir ju ändå detsamma som om man röstar på något av de andra allianspartierna. En sammanslagning av allianspartierna leder inte med någon automatik till att alla borgerliga väljare blir nöjda. 1+1+1+1 ger alltså inte nödvändigtvis resultatet 4. Det kan precis lika gärna ge resultat i stil med att 1+1+1+1=3,5. Variationer av den arten täcks idag inte in vid olika typer av opinionsundersökningar.

Tack och lov så har vi en opposition som just nu inte lyckats mejsla fram en strak och trovärdig profil, men det kan vi faktiskt inte räkna med att det ska bestå. Vi kan dessutom inte gå trygga mot ett stundande val med devisen att motståndet är dåligt. Vi måste göra detta på att just vi är bra. Det är en väsentlig skillnad det.

Det är snart dags för Centerpartiets riksstämma, och innan dess så ska alla distriktsstämmor vara avklarade. Vid dessa måste vi centerpartister tala om att det är från oss gräsrötter politiken ska komma och att det är vårt uppdrag som partiledningen och riksdagsledmöterna ska utföra. Gör vi inte en sådan markering så har Centerpartiet färdats mycket långt bort från sina ursprungliga rötter.

Det är möjligt att stämmorna visar att vi villigt finner oss i att ledas i den ena eller andra riktningen. Isåfall så är det demokratiskt fastslaget, men då kan vi också fundera över om vi verkligen behöver stämmorna till annat än att utse den eller de som ska greppa nosringen och styra oss till nästa stämma. Om detta sker så har partiet i snabb takt förändrats, och det har inte varit i positiv riktning. Stämmorna kommer att visa hur landet ligger i dessa frågor.

Nej, jag anser inte att detta inlägg enbart är ett långt klagobrev. Det är mitt sätt att förklara att jag är mycket nyfiken på att se hur mycket ryggrad det finns hos oss centerpartisterna. Är det sakfrågorna som spelar roll, eller är vi nöjda med att på amerikanskt, vimpelviftande manér okritiskt lovsjunga ledarskapet. Jag ser med ödmjukhet fram emot vad riksstämman sammantaget ska tillkännage som sin åsikt.

Andra intressanta bloggar om: politik, centerpartiet, regeringen, riksdagen, alliansen, samhälle, demokrati

I Sveriges Radio idag kan vi höra hur Fredrik Reinfeldt öppnar för FRA 2.5. Först såg vi hur FRA-lagen 1.0 drevs igenom i Riksdagen den 18/7 2008. Detta gjordes dock med en vag förutsättning om att FRA-lag 2.0 skulle skapas i höst utifrån ett antal förbättringar. FRA 1.0 trädde i kraft nu vid årsskiftet och några månader innan dess gick förbättringarna enligt FRA 2.0 ut på remiss. Remissinstansernas svar har just börjat komma och kritiken är uppenbarligen konsekvent. Förbättringarna ska alltså troligen träda i kraft i höst.

Jag skriver troligen, eftersom jag vid kontakter med andra centerpartister har frågat vad som sker med förbättringarna om samtliga remissinstanser är negativa. Kommer förbättringarna alls att bli aktuella då? Om detta sker så är väl remissförfarandet rätt så överflödigt, resp. om det INTE sker så står vi centerpartister där med facit i hand. Våra riksdagsledmöter röstade alltså FÖR FRA 1.0.

När jag påtalat denna risk så har jag mötts av lugnande ord. Förbättringarna ska bara genomföras.

När Fredrik Reinfeldt idag öppnar för att SÄPO ska få bedriva egen signalspaning så kommer vi säkerligen att mötas på nytt av att vi ”inte förstår” samt att detta ju inte är FRA-lagen. En annan fråga som är värd att lyfta nu är om Centerpartiet har för avsikt att stödja även denna variant av signalspaning.

Om de centerpartistiska riksdagsledmöterna kommer att stödja detta så får vi väl lugnt räkna med att allt bara är definitionsfrågor från de folkvalda och att alla beslut (oavsett förklaringar) kommer att drivas igenom på ett eller annat sätt. Är det med ett sådant facit inte värt att fundera över vilken Pandoras ask vi har öppnat när det gäller energiuppgörelsen. Handlar allt om att driva igenom beslut i någon form bara för att sedan kantra dessa beslut i den riktning som t.ex. Moderaterna vill. Var står vårt parti egentligen???

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, centerpartiet, fra, fra-lagen, säpo

För någon dag sen fick jag en fråga som triggade en del andra frågeställningar hos mig. Frågans poäng ledde osökt till om jag enbart är en centerpartistisk gnällspik. Jag hade redan innan funderat mycket på detta, eftersom jag ju det senaste året har kritiserat det egna partiet ofta och inte utan en hel del glöd. I somligas ögon är jag kanske inte enbart en gnällspik, utan jag är kanske t.o.m. för vissa att jämföra med en ren rättshaverist och en del andra käcka variationer på samma tema.

När jag sedan försöker att betrakta mig själv utifrån så kan jag i viss mån förstå hur jag kanske kan betraktas som något av ovanstående. Åtminstone vid första ögonkastet. Jag inbillar mig inte att jag har någon särskild politisk tyngd (för det har jag inte), men möjligen så kan jag genom att påpeka vad vi i Centerpartiet enligt stämmors beslut, partiprogram, manifest och inte minst vad som sades i valrörelsen borde stå för. Kanske kan det stärka vår position inom allianssamarbetet.

Om man nu snarare anser att jag är besvärlig när jag hävdar att vi borde stå någorlunda fast vid vårt partis särart så bör man kanske fundera över varför man är centerpartist. Utplånar vi särarten och struntar i våra kärnvärderingar så blir det egentligen bara en alliansfilial kvar av hela vårt parti, och detta är jag starkt emot.

Jag jobbade och propagerade tämligen hårt inför den senaste valrörelsen, och nu väntar jag på att vi alla ska få lön för vår möda. Är det så konstigt? Hade jag velat rösta på Folkpartiet, Moderaterna eller KD så hade jag kunnat göra detta alldeles själv. Jag behöver inte någon annans hjälp med att positionera om min röst till något av de andra allianspartierna.

Jag är centerpartist och därmed så är jag uttalat och klart emot FRA-lagen, IPRED, trafikdatalagringslagen, ACTA och andra integritetskränkande lagstiftningar. Jag är centerpartist och jag vill att vi i Sverige ska införa en författningsdomstol och jag vill se mer av en federal grund gjutas där besluten fattas närmare befolkningen. Jag vill se ett grönt Sverige snarare än ett Sverige där ”naturen måste stå tillbaka”. Jag är inte odelat kritisk till att befintliga kärnreaktorer ersätts med nyare, modernare och säkrare reaktorer, men däremot så oroar jag mig både för hur det i förlängningen blir med uranbrytning i Sverige samt hur vi ska hantera de 5000 ton kärnavfall som lagras här i Sverige. Jag funderar också på vilka norrländska älvar som ska byggas ut med mer vattenkraft? Ska jag göra listan längre, eller har min poäng nått fram?

Är jag med detta i åtanke en god centerpartist eller är jag i själva verket en gnällande rättshaverist? Det låter jag andra bedöma, och intills detta är klart så väljer jag att behålla etiketten ”oberoende centerpartist”. Inte för att jag inte vill kopplas samman med Centerpartiet, utan för att jag så gärna vill se Centerpartiet stå för allt det vi tidigare har talat om.

Förresten så är jag nog lite gnällspik också, eftersom jag vill att medlemmarna och väljarna faktiskt ska få det de beställt snarare än att de ska utbildas i vad de borde tycka. Nu går vi in i en period bestående av stämmor av olika slag, och nu får vi se om medlemmarna och väljarna helst vill bli utbildade av de som förstår bättre eller om vi vill behålla vårt parti som den gräsrotsrörelse det alltid har varit. Det är vars och ens eget val, men bli föralldel inte förvånade om det vid nästa val finns en alliansvalsedel som vi alla förväntas ta.

Jag får kanske ändå leva med att jag är en gnällspik, men jag tycker ändå att medlemmarnas och väljarnas vilja är det som ska styra ett partis politik. Det ska inte vara tvärtom.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, centerpartiet, alliansen, regeringen, riksdagen, erik hultin