Stockholmsprogrammet = Pandoras Ask?

Notera gärna den enkla ordleken med Beatrice Asks namn i rubriken. 🙂

Jag har tillsammans med ett antal andra debattörer skrivit om riskerna med Stockholmsprogrammet. Jag är väl medveten om att det hela mycket väl kan bli ett helt ok resultat, men risken är överhängande att det går i rakt motsatt riktning också. Vill det sig illa så kommer Sverige/Stockholm att bli införda i historieböckerna som den plats där stora delar av den personliga integriteten inom EU monterades ner.

Det är just detta som är anledningen till såväl manifestationen i Humlegården som de debattartiklar som nu ligger ute på Politikerbloggen.

Vår ursprungliga artikel finns här.

Beatrice Asks replik finns här.

Vår replik till Ask kan läsas här.

Det som är verkligt tråkigt i det hela är att vi än en gång får se mönstret från FRA-debatten upprepa sig. För ett år sedan upprepades vissa mantran till leda ifrån regeringskansliet. Den röda tråden då var att vi enligt t.ex. Sten Tolgfors inte förstod det hela. Trots detta så gjordes en komplettering, som i sig misslyckas ganska stort med att säkra den personliga integriteten.

När det nu gäller Stockholmsprogrammet så förstår vi inte/har inte läst dokumenten enligt justitieminister Ask. Problemet med att läsa dokumenten och nöja sig med det är att då finner man sig sitta på ett fält fyllt med snömos. Om dessa dokument på något vis ska anses visa riktningen så kommer Stockholmsprogrammet att bli ytterst innehållslöst. Det finns nämligen inte ett jota konkret skrivet i de dokument som Ask hänvisar till.

Vad som däremot finns är exempelvis dokument från Futuregroup, där Beatrice Ask satt med. Om man läser de dokumenten, som mycket väl kan vara en vägvisare för Stockholmsprogrammet, så blir man närmast skrämd från vettet. Hur en svensk justitieminister kan sitta med och kläcka sådana idéer är närmast stötande. Jag har skrivit om detta tidigare, så jag låter bli det här och nu.

Centerpartisten Oscar Fredriksson (som talade i Humlegården för CenterUppropet.se) har skrivit en hel del klarsynt om Stockholmsprogrammet. Vår EU-parlamentariker Lena Ek har gjort mig, och många andra, både glad och stolt över att vara centerpartist. Lena pekar nämligen ut farorna i Rapport på ett utmärkt sätt. Det är när jag ser sånt som detta som jag kommer ihåg varför jag landade hos just Centerpartiet. I egenskap av erfaren EU-parlamentariker så kan man nog tänka sig att Lena Ek har tämligen bra koll på dessa frågor. Det tragiska är att Beatrice Ask i intervjun nästan kan tyckas försöka sig på att slå in en kil i Centerpartiet. Ask menar alltså att alla centerpartister ska tycka som alliansregeringen, och att man enklast löser problemet genom en intern debatt i vårt parti.

Läs en fördjupning till vår replik.

[tags]integritet, stockholmsprogrammet, övervakning, centerpartiet, lena ek, beatrice ask, politikerbloggen, eu, samhälle, futuregroup, framtidsgruppen[/tags]

Statlig kontroll skapar möjlighet för bedragare

Pass, körkort, kontokort och annat kan förses med en platt radiosändare som identifierar bäraren. Detta kallas för RFID och sedan hösten 2005 är alla svenska pass utrustade med RFID. RFID slår successivt igenom på alltfler områden tack vare den ökande kontrollen av medborgare samt även i handeln.

Problemet med RFID är att den utskickade signalen kan tas emot av obehöriga och även klonas. Detta innebär i all enkelhet att din och min identitet kan övertas av någon annan. Detta kan gälla vid passkontroller, köp av varor i butik o.s.v.

Visserligen så finns det teknik som kan göra allt detta säkrare (s.k. rullande kod), men den tekniken är betydligt mycket mer strömkrävande och används därför inte. Det vore nog inte så kul att försöka ta sig in i EU från valfritt land i Afrika eller Asien med ett pass som batteriet har tagit slut i.

I USA är det straffbart att stänga av RFID-kretsen och det kan i värsta fall t.o.m. leda till fängelse. Hur det är med t.ex. användande av avskärmande plånböcker vet jag däremot inte.

Det blir allt svårare för medborgare att värja sig mot både statens intrång i privatlivet och bedragares nya möjligheter att begå våld på vår personliga sfär. I USA vill Department of Homeland Security att teknik ska levereras som gör att man kan avläsa människors ”resehandlingar” i farten och på upp till 8 meters avstånd. Det är därmed lätt att tänka sig vilka enorma datamängder som kan samlas in genom scanning vid t.ex. en infart till Stockholm. Leder då allt detta till en ökad trygghet, eller håller vi i detta nu på att omvandlas till statens egendom? Är det såhär vi vill ha det?

Ett argument som säkerligen kommer att användas i försvar för allt detta är det bekanta argumentet ”vi (Polis, Säpo, Tull o.s.v.) har varken intresse av eller tid för att granska alla på det sätt som beskrivs”. Då kan man verkligen undra över vad de ska med denna teknik till. Samma sak gäller i fallet FRA. Varför ska de ha tillgång till ALL trafik om de ändå inte ska avlyssna och scanna allt?

Nedan visas två korta filmer där den ena visas exakt hur man går till väga för att hämta in RFID-taggar och den andra hur ett RFID-nummer kan klonas och återanvändas av någon annan. Noteras bör att det redan finns dold teknik för detta, som ryms t.ex. under en jacka.

Jag hoppas att den svenska befolkningen snart vaknar ur sin dvala och inser att det är dags att sätta stopp för övervakningssamhället innan det är försent. När alla möjliga lagstiftningar läggs till varandra så får vi till slut ett läge när alla våra friheter mycket, mycket snabbt kan avskaffas. Om KGB och Stasi hade haft alla de möjligheter som ny teknik medger så hade deras tillvaro varit rena rama drömmen. Risken är stor att Berlinmuren aldrig hade fallit isåfall.

[tags]integritet, rfid, pass, körkort, id-kort, övervakning, politik, samhälle, eu, usa[/tags]

Saker EU inte borde göra #1

Det finns många saker som EU definitivt inte borde ägna sig åt. Jag kommer alldeles säkert att kunna hitta fler sådana saker, så därför får detta inlägg vara del ett i en ev. följetong.

Det är inte roligt om man har sålt smöret och tappat pengarna. Inte roligt och dessutom hemskt oturligt. När det gäller EU så har man i huvudsak otur när man tänker.

Det är nämligen så att Eu roar sig med att gödsla med skattepengar genom att fram till slutet av februari nästa år stödköpa smör och skummjölkspulver för ca 280 miljoner kronor. För dessa 280 miljoner kronor får man 31 000 ton smör och 50 000 ton skummjölkspulver. Vad ska man då göra med allt detta smör och skummjölkspulver? Det ska läggas på lager……

Varför ägnar man sig då åt sådant som detta? Det handlar om att undvika matbrist i Europa och det får effekten att priserna givetvis drivs uppåt. Det leder också till en överproduktion som alltså subventioneras statligt/överstatligt. Råder det hungersnöd i Europa resp. har det ens inträffat något sådant någonstans i Europa de senaste 10, 20 eller 30 åren?

EU borde väl finnas till gagn för marknadsekonomin snarare än att stå för en knasig variant av planekonomi. Så fel man kan ha. Sverige motsätter sig detta, men tvingas ändå leva med det.

E24.se

[tags]politik, samhälle, jordbruk, eu, tokerier[/tags]