Att kompromissa…

Kompromisser är knepiga saker. Låt mig få spetsa till det rejält nu. Låt säga att jag har en inre diskussion med mig själv angåend huruvida jag ska begå självmord eller ej. Innebär då kompromissen att jag borde färdas genom livet halvdöd?

Vad jag vill säga är att kompromisser inte alltid är den bästa metoden om man siktar på framgång. (För halvdöd kan ju knappast räknas som något lyckokast…).

På samma vis är det med övervakning och svensk politik. Inget parti (mig veterligen) har i sitt program att medborgarna ska övervakas och att handel med information uppsnappad via massövervakning ska ske. ÄNDÅ…. Ändå landar kompromissen i att just detta ska ske.

För att återgå till mitt vässade resonemang så kan det sannolikt liknas vid att jag har den interna diskussionen med mig själv, och sen börjar jag ta in synpunkter från begravningsentreprenören. Han/hon vill ju såklart sälja både kista, blomsterarrangemang och annat. Alltså blev det plötsligt tre parter i diskussionen. Innebär detta nu att jag begravs i en ekkista med 25% liv kvar i kroppen?

Det jag vill säga är att man absolut kan tvingas kompromissa om vissa saker, men man får vara varsam i den diskussionen. Man vill ju inte sälja ut sig själv, eller hur?

[tags]politik, samhälle, övervakning, massövervakning, integritet, FRA, riksdagen, regeringen, piratpartiet, centerpartiet[/tags]

Dags att kavla upp skjortärmarna…

Under en lååååång period har det varit tyst här på bloggen. Tid är en bristvara för oss företagare.

Nu är det dock dags att damma av och uppdatera bloggen, både med nytt utseende och med färska inlägg. Alla de gamla ligger såklart kvar, eftersom mina grundläggande värderingar är desamma som tidigare. Jag har saknat bloggandet, och vi närmar oss supervalåret. Jag kandiderar på flera poster.

  1. Kandiderar till EU-parlamentet (provval i augusti-september)
  2. Nominerad till Kommunlistan
  3. Nominerad till Riksdagslistan

Idag sitter jag som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige i Härnösand samt är gruppledare för Centerpartiet där. Jag har tidigare avsagt mig platsen i Kommunstyrelsen.

Nu återstår det att se på vilka av de listorna jag slutgiltigt finns med och på vilken plats.

Edit Den sista meningen kommer inom kort att få en lite annorlunda innebörd.

Partiet utan ståndpunkt

Det var en gång ett fantastiskt öppenhetsmanifest som ett parti bl.a. gick till val på. Efter valdagen bestämde sig partiledning och riksdagsledamöter för att det nog egentligen inte var så viktigt med det där manifestet. Dessutom kunde man ju med lite vilja tolka det som att det egentligen betydde precis det motsatta. Sagt och gjort. Man satte sig tillsammans med några andra partier som hade en annan uppfattning än den som faktiskt stod i det där manifestet. Hastigt och (mindre) lustigt hade partiet medverkat till att lagstifta om signalspaning (via FRA-lagen) och jakt på medborgare (via IPRED) och en del andra saker av liknande art. Detta fann man i partiets ledning som gott och man skrota med nöjd min det där manifestet.

Plötsligt närmade sig ett riksdagsval, och då började det bränna lite under fossingarna. Man måste försöka övertyga alla om att man ju egentligen inte alls tyckte om det man nyss gjort. Om man nu inte lyckades övertyga folk om att man tyckte på ett annat sätt än man visat genom de fattade besluten så kunde man ju faktiskt lyckas slarva bort en massa väljare. Nu var ju de där väljarna föralldel rätt så unga, och de var ju bara förstagångsväljare men ändå. En ny partiledare tillträdde och talade gott om det öppna partiet och att vi nog allt behöver en integritetsbalk i Sverige. Partistämman som beslutade att partiet ska slåss för den personliga integriteten meddelade också att de ville att partiet skulle verka för att skjuta upp införandet av ett datalagringsdirektiv som svensk lag. Man var ju trots allt emot det där direktivet. Man var nog lika mycket emot det där direktivet som man egentligen var för det där manifestet. Sagt och gjort. Ett beslut om uppskjutande togs och en grad av nöjdhet kunde ses både här och där.

Nu visar det sig att det där manifestet inte var så viktigt och den där lagen som man är emot egentligen behövs och dessutom så behöver man ju faktiskt inte följa det där beslutet som den där partistämman fattade. Frågan är om stämman och medlemmarna ens fattar att vi faktiskt visst måste ha den där lagen som gör att alla medborgares kommunikation lagras. Om vi inte har den lagen så får ju Sverige betala böter, och böter kan vi ju inte acceptera. Sen kanske det är bäst att vi pratar tyst om att det kostar mer att införa lagen än böterna och det är nog ingen som vill höra att direktivet håller på att få en översyn nere i EU. Ja, EU… Ni vet, dom där som bestämmer över Sverige. Sen är det nog inte heller någon bra idé att berätta att det finns analyser som visar att uppklarandegraden av brott bara ökar med  0,002-0,006% tack vare lagen.

I klartext då. Centerpartiets partiledning och riksdagsgrupp har beslutat sig för att snabbehandla och införa datalagringsdirektivet såsom lag i Sverige. Detta i direkt strid med stämmobeslut och egen politisk övertygelse. Visst kan det finnas en eller annan bevekelsegrund för att agera så som riksdagsgruppen aviserat att man kommer att göra. Samsyn inom Alliansen och respekt för EU-direktiv o.s.v.. Tyvärr så håller det inte ur ett partiperspektiv. Partiet ska respektera och genomföra medlemmarnas vilja. Om man inte lyckas med detta p.g.a. att man är en för liten aktör i regeringssamarbetet så innebär det inte att man med nödvändighet måste stryka flagg och kapitulera. Det hjälper då inte heller att predika om att man gjort sitt bästa inför de medlemmar som lyssnar på en eller annan plats. I de senare fallen talar man för folk som mähända intresserat lyssnar alt. som kan ta till sig olika bevekelsegrunder.

Det stora problemet är den signal man skickar till väljarkåren. De lyssnar inte alls intresserat och de tar inte i någon högre grad till sig bevekelsegrunder och annat. De ser till den genomförda politiken och de fattade besluten. De ser dessutom tydligt att medlemmarna står för något annat än partiledningen och riksdagsledamöterna. Det blir en potatis som till slut är så het så att en ej medlemsanknuten väljare inte ens försöker ta i den. I det läget urholkas partiets styrka ytterligare, även om man kanske får kompisar i andra partiers ledning. Förhandlingspositionen inom Alliansen kommer däremot att över tid försvagas ytterligare p.g.a. partiets plats som ”Sveriges otydligaste parti”.

I detta ögonblick vill bl.a. följande se ett klart deklarerat NEJ från den centerpartistiska riksdagsgruppen till införandet av datalagringsdirektivet:

CenterUppropet
CUF
Centerstudenter
Stockholmscentern

Dessutom så finns det många enskilda centerpartister som vill detsamma. Ett par av dessa:

Markus ”Lake” Berglund
Oscar Fredriksson

[tags]ACTA, datalagringsdirektivet, trafikdatalagring, politik, samhälle, övervakning, upphovsrätt, internet, fra, centerpartiet, centeruppropet, integritet[/tags]