Kan det förlorade återfås?

Det fanns en gång partier som, i ord och handling, satte individen i centrum. Det fanns partier som verkligen drevs av argument om att staten finns till för individen, och inte tvärtom. Det fanns partier som slogs för rättssäkerhet, integritet och medborgerliga fri- och rättigheter. Problemet är att vi saknar en instans som kan överpröva beslut fattade i Riksdagen. Jag vet att jag nu kommer att generalisera grovt, men undantagen är alltför få för att ha en påverkan.

Nu inleds snart 2012 och fler beslut kommer att fattas i regering och riksdag av trenddrivna, maktorienterade, kollektivistiska, korporativistiska och ideologiskt slappa politiker och partier. Dessa beslut kommer i ett antal delar att gå på tvärs med det som vissa av de ”gamla” partierna stod för.

FRA-lagen infördes och skulle utvärderas. Den utvärderingen kom fram till ett antal kritiska punkter. Man kunde inte separera inhemsk från internationell tele- och internettrafik. Än värre var att den underrättelseskyldighet till enskild som FRA har är så fylld av begränsningar och undantag så att den inte har någon funktion.

Försvarsminister Tolgfors menade i ett tal att FRA-shoppen var stängd för andra instanser än de ursprungliga. Denna shop öppnas nu, trots de uppenbara problemen, även för SÄPO och Rikskrim. Den befarade ändamålsglidningen är i full gång, och det enda som offras är allas vår rätt till en privat sfär. Varför inte passa på att upphäva vår grundlagsskyddade rätt att hålla vår brevkorrespondens privat? Det vore ändå bara ett mindre extra ingrepp i våra privatliv om Regeringskansliet, FRA, Försvaret, SÄPO och Rikskrim har all rätt att öppna och kontrolläsa våra brev. Åtminstone om man ska jämföra volymen brev med all den kommunikation vi idag har via telefon och internet.

Denna krönika medger inte på långa vägar en uppräkning av alla de lagar (svenska och internationella) och direktiv som de närmaste åren kommer att träda i kraft. Organisationen Reportrar utan gränser har meddelat att Sverige alltmer närmar sig en placering på deras ”skamlista” över länder som kontrollerar, övervakar och censurerar innehållet på internet. Vill vi vara där?

Den tiden då individen verkligen stod i centrum är förlorad i många stycken. Tack och lov pågår en kamp för frihet och rättsorienterade värderingar på en annan arena. Tyvärr så är det den arenan som alla dessa lagar hotar. Vem kan utropas till vinnare om lagstiftarna driver igenom alla dessa lagar. Inte är det medborgarna. Så mycket är alldeles säkert.

Erik Hultin (C)

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, riksdagen, integritet, fra, övervakning, internet, säpo, politiker, avlyssning

Johan Pehrsons artikel i Allehanda

Sådana dumheter får såklart inte stå oemotsagda, varför jag skrev en replik som publicerades idag.

Min artikel i Allehanda

Mer kommer här snart, så vi ses snart igen.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, fra, övervakning, integritet

Direktlänk till artikeln

Andra intressanta bloggar om: teknikneutralitet, lagstiftning, samhälle, politik, övervakning, neutralitet, telekompaketet

Internetdagarna är en konferens som arrangeras av .se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) i Stockholm i november i år. Konferensen som sådan är inte inriktad mot allmänheten, även om man givetvis kan anmäla sig. Däremot så kan jag tänka mig att kostnaden för enskilda privatpersoner är en aning för hög. För företag och organisationer är det dock en helt annan sak. En intressant konferens lär det kunna bli.

Andra intressanta bloggar om: integritet, övervakning, ipred, mänskliga rättigheter, internetdagarna

Idag skriver Karl Sigfrid och 7 andra moderata riksdagsledamöter på samma tema i DN. Det är ett liknande tema som de artiklar bl.a. jag och Karl Sigfrid hade i SvD i våras. Då blev det ett replikskifte med EU:s Peter Power. 1, 2 och 3.

Precis som i det pressmeddelande som skickades ut av Centerpartiet så vill de moderata riksdagsledamöterna villkora fortsatt medverkan. Full insyn krävs, men moderaterna går ett steg längre med sitt krav. Man kräver att avsnittet om internetregleringar ska slopas. Detta är glädjande nyheter, i synnerhet eftersom många har försökt förklara att något sådant avsnitt inte finns. Utifrån läckta dokument kan man konstatera att just regleringar av internet finns med.

Nu vill alltså Centerpartiet och 8 moderater kräva att förhandlingarna sker öppet. Om resten av Moderaterna ställer sig i samma hörna som Centerpartiet och dessa moderater så behöver vi varken stöd från Folkpartiet eller KD i denna fråga. Å andra sidan så kan man ju fundera över hur länge tystnaden kring detta kan fortsätta från Folkpartiet.

Finns det inte all anledning i världen för Centerpartiet att lyfta upp denna fråga till ytan i en regeringsförhandling snarast? Eller ska vi invänta att någon annan gör det och sedan i efterhand påpeka att vi också tycker så?

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, internet, acta, centerpartiet, moderaterna, eu

Tyvärr så har det senaste året skapat ett såpass stort förtroendeproblem så att det idag vore riktigt illa om man skulle nöja sig med en ny granskning. Då landar man nämligen väldigt fort i ett läge där ord styr snarare än handling, och det kommer inte att räcka när vi nu går in på valåret.

Skribenterna har helt rätt i slutsatsen att den reviderade signalspaningslagen inte motsvarar innehållet i överenskommelsen från i höstas. Till dagens problem hör också införandet av IPRED-lagen, trafikdatalagringen och mängder med andra integritetskränkande påhitt. Företrädare för Centerpartiet och Regeringen har vid olika tillfällen endera sagt sig vara emot dessa alt. valt att skylla dessa på oppositionen, bara för att sedan verka för införandet av eländena.

Med ett år kvar till nästa val så är dessa frågor av sådan karaktär att det inte räcker med att kommunicera sin egen ”sanning” på bästa sätt. När vi går till valurnorna nästa höst så kommer ett bokslut att göras, och då har vi ett verkligt problem. Vem lägger sin röst på ett parti som har gjort tvärtemot vad man sa att man skulle göra? Tyvärr så är det inte enbart i integritetsfrågorna vi kommer att ha ett problem, utan det finns även andra områden där Centerpartiets kärnväljare efterhand vänder partiet ryggen. Till det ska läggas att allt detta kan leda till grava förtroendeproblem för Centerpartiet även på andra områden. Då kommer vare sig reklambyråers insatser eller utskickade ”talepunkter” att räcka. Vårt problem blir då snarast frågan om vi kommer att finnas representerade i Riksdagen. Om det sker så har vi möjligen bevisat att Centerpartiet är regeringsdugliga, men samtidigt så har det skett på bekostnad av den egna existensen.

Här följer de femton punkterna från förra höstens överenskommelse, om nu någon hade glömt dessa.

1. De ändamål för vilka signalspaning får bedrivas preciseras ytterligare och anges i lag i stället för i förordning.
2. Tillstånd till signalspaning ska prövas av domstol.
3. FRA ska ansöka om tillstånd för all signalspaning. Även signalspaning för regeringens behov omfattas alltså av tillståndskrav.
4. FRA ska bara få tillgång till de “trafikstråk” som domstolen bestämmer.
5. I lagen tydliggörs att FRA inte får signalspana mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.
6. FRA får endast bedriva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten.
7. En utredning ska tillsättas för att se över polis och säkerhetspolisens behov av underrättelser.
8. Sökbegrepp som är direkt hänförliga till en viss fysisk person får inte användas utan särskilt tillstånd.
9. Närmare föreskrifter om förstöring meddelas. I lagen tas in en hänvisning till den lagstiftning som reglerar FRA:s personuppgiftsbehandling.
10. Kontrollmyndighetens självständighet och förutsättningar för rättslig efterhandskontroll förstärks.
11. En underrättelseskyldighet till enskild införs.
12. Kontrollmyndigheten ska på begäran av enskild vara skyldig att undersöka om verksamhet avseende honom eller henne har skett i enlighet med lag.
13. Om information från själavårdande samtal skulle komma till FRA måste den omedelbart förstöras.
14. Inget råmaterial (i debatten benämnd trafikdata) får sparas i mer än ett år (ej heller av historiska, statistiska eller liknande skäl).
15. Vid kontrollstationen 2011 ska kontrollorganen göra en bedömning av huruvida FRA:s verksamhet bedrivits på ett etiskt riktigt sätt.

Jag välkomnar som sagt debattartikeln i DN, men det som gäller det närmaste året är handling och inte ord.

Andra som skriver om detta:
Oscar Fredriksson
Markus ”Lake” Berglund
Helen Törnqvist
Johan Hedin

Andra intressanta bloggar om: politik, integritet, samhälle, fra, centerpartiet, regeringen, riksdagen, alliansen, övervakning, ipred

Vi bloggare ska förvisso ha ett ganska stort mått av självinsikt och inse att bloggosfären har en viss påverkan, men att denna påverkan i första hand gör sig gällande i en begränsad krets. Det kan däremot bli en rejäl rusch och en betydligt större påverkan när bloggar samverkar med ”gammelmedia”. I samband med olika intervjuer och i samtal med journalister så kan man lugnt konstatera att det är kombinationen fristående bloggar/gammelmedia som gemensamt kan driva samhällsdebatten.

Schulman inser tydligen inte det, utan han drar sin egen slutsats. Dels så generaliserar han grovt i sin artikel, och dels så baserar han vissa slutsatser på sådant som verkligen visar på hans egen okunskap om bloggosfären. Han menar bl.a. att bloggarna inte kan sätta agendan för de traditionella medierna, vilket bl.a. grundas på slutsatsen om att de mest lästa bloggarna enligt Bloggportalen ju i huvudsak är tonåriga tjejer som bloggar om mode. För det första så har alltså Schulman inte ens hittat till den bloggosfär som han säger sig skriva om. Kan någon ge karln en riktig karta? Kanske räcker det med att peka ut riktningen till Farmor Gun (ett lysande exempel på en påverkande bloggare som dessutom fullständigt ställer Alex slutsatser på skam) för att få karln att inse att han saknar perspektiv fullständigt.

Enligt Schulmans artikel finns det ca 60 000 aktiva bloggar i Sverige, vilket han anser vara ett marginellt antal. Utan övriga jämförelser, men med anledning av Schulmans tramsaktiga jämförelse med antalet glutenallergiker i Sverige så kan vi kanske jämföra 60 000 aktiva bloggar med 18 000 journalister.

Schulman avslutar sin artikel med meningen:

”I rädsla för att stöta sig säger ingen sanningen – att den svenska bloggosfären både är rakt igenom ointressant och fullständigt betydelselös.”

Här kommer min sanning som jag inte är rädd för att yttra, vare sig jag stöter mig med någon eller ej.

Bloggosfären är inte ens tillnärmelsevis lika ointressant och betydelselös som Alex Schulman.

Schulman har i alla fall lyckats än en gång med att skapa lite ”buzz” kring sin egen person, och det var ju sannolikt hans syfte med artikeln.

Andra intressanta bloggar om: bloggosfären, alex schulman, media, debattartikel, politik, samhälle, internet

Att det under Centerpartiets dag i Almedalen och den första dagen på Sveriges ordförandeskap i EU skulle komma en reaktion på artikeln från partiets ledning var kanske inte att räkna med. Trots det så förvånade Anders Flanking genom att faktiskt kliva fram med sin reaktion. Nu blev det en reaktion som kanske kunde tolkas felaktigt, och Anders korrigerar lite milt detta på sitt sedvanligt lågmälda vis. Det gläder mig att se sådan ödmjukhet från en partisekreterare, och det hedrar Anders. Felaktigheten var att jag skulle ha varit välinformerade om de trettio punkternas förbättring av FRA-lagen som togs fram förra hösten. I kommentarsfältet på sin blogg nyanserar Anders just den saken så att den stämmer bättre med verkligheten.

I dagens Expressen pekar Eric Erfors på en aspekt med klimatkontot som föreslogs igår. Det handlar ju till viss del, precis som Eric skriver, om en form av statlig bankverksamhet. Ska vi verkligen ha det i Sverige?

En annan sak som Erfors tar upp är förslaget om att slå ihop C och Fp. Där håller jag inte med vare sig Erfors, Magnus Andersson eller andra som talar sig varma för den lösningen. Det finns mer än en anledning till att jag inte håller med. För det första så är det ingalunda säkert att 1+1=2 när det gäller väljarstöd. För det andra så lämnade jag Folkpartiet för att istället bli Centerpartist, och det handlade inte om att jag gillar klöver bättre än blåklint.

Jag har ganska svårt att se poängen i att slå ihop två partier, om det nu inte handlar om att det ena partiet börjar känna oro för att halka ut ur riksdagen. Om så är fallet så kan jag bättre förstå det hela. Är det däremot inte där pudelns kärna ligger så kan man med enkelhet samarbeta betydligt mycket mer än vad man gör idag. Då är problemet helt ur världen, och det utan att man riskerar att slarva bort ett antal väljare. Är det någon som tror att CFp får fler röster än C+Fp?

I övrigt ser jag fram emot ett kommande blogginlägg från kloke Emil Källström som aviseras på hans blogg. Inte så att jag vill bygga förväntningar eller pressa Emil, men när kan det dyka upp?

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, centerpartiet, folkpartiet, liberalism