Hultins tankegång

Idag skrivs endast detta som en protest mot SOPA resp. PIPA som är två lagförslag i USA där man anser sig kunna sätta sig över både det ena och det andra för att mer eller mindre ta kontroll över internet. Några av de som också opponerar sig är:

1. Google, Yahoo!, YouTube, Facebook, Twitter, AOL, Linkedin, Ebay, Mozilla Corporation, Mojang, Roblox och Reddit.
2. Reportrar utan gränser, Electronic Frontier Foundation, ACLU, och Human Rights Watch.

Vill man läsa mer om dessa två lagförslag så finns det texter på Wikipedia. Wikipedia släcker sin engelskspråkiga site kl. 06.00 (och 24 timmar framåt) svensk tid som en protest mot dessa lagförslag. Detta kan vara det framtida internet om SOPA/PIPA går igenom. Välkommen till det mörker som USA vill skapa på internet.

SOPA på Wikipedia

PIPA på Wikipedia

Andra intressanta bloggar om: samhälle, politik, internet, USA, SOPA, PIPA, upphovsrätt, frihet, övervakning

När det gäller det svenska spelmonopolet så har vi en riktig långbänk. När man så söker information om var vi f.n. står så kan man få söka sig grön. Det är tämligen magert med färsk information. En av få platser som jag hittar info är hos Christopher Fjellner som skriver om det beslut som togs i EU-parlamentet i mitten av november 2011. EU-parlamentet uppmanar i det beslutet kommissionen att ta länder som upprätthåller olagliga regleringar eller spelmonopol till EG-domstolen. Sverige är ett av de länder som isåfall blir stämda av kommissionen. Danmark, Grekland, Spanien och Frankrike är några länder som snabbt tagit till sig av kritiken från Bryssel och har fattat beslut om att avskaffa de statliga spelmonopolen.

Statliga spelmonopol är f.ö. en riktigt knepig skapelse. Staten tjänar pengar på att alla spelar så mycket som möjligt och samtidigt så ska man på något märkligt vis vifta med pekpinnar om att man inte ska spela för mycket. Ovanpå allt annat så har Svenska Spel en genomsnittlig payout (andel av pengarna som går åter till spelarna) på ca 50%, vilket är riktigt uselt jämfört med de 85-98% payout som man har hos många av de casinon som finns på nätet.

I USA har man sedan 1961 haft något som heter Federal Wire Act, vilken i praktiken har förbjudit alla former av onlinespel. Precis som om det vore bättre att folk åker till Atlantic City eller Las Vegas för att spela bort sina pengar. Nu flaggar man där för en förändring som innebär att onlinespel ska tillåtas, förutom när det gäller sportevent och tävlingar. Känns lite som om det finns en lobbygrupp från Vegas som har haft en del framgångar, eller hur?

Danmark avreglerade från årsskiftet allt onlinespel. En invändning har varit att det nu skulle bli en explosion av spelberoende p.g.a. att det nu skulle bli mer lättillgängligt och legitimt. Ursäkta mig, men tillgängliheten finns redan där och jag tvivlar på att legitimiteten kring det hela skulle påverka en spelberoende människa. Man har nu utfärdat 38 licenser för spelbolag, vilket troligen kan leda till bl.a. ökad trygghet för spelarna. När det gäller tillgänglighet så är det inte så särskilt svårt att hitta sidor i stil med CasinoTop10.se som utan problem både informerar om erbjudanden och annat för de som söker t.ex. ett casino för att spela på nätet. Denna sida innehåller faktiskt t.o.m. mer info om spelberoende än vad Svenska Spels hemsida gör.

För Sveriges del så tror jag att en modell liknande Danmarks är framtiden, och det är nog dags för våra politiker att börja agera. Ja, om vi nu inte vill bli stämda av EU-kommissionen så är det ett absolut måste att agera.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, spelmonopol, poker, casino, sportbetting, lagstiftning, eu, spelmarknaden, spelutredningen

Eftersom det finns en stor risk att diverse påståenden kan komma att hagla så vill jag göra följande fullständigt klart. Jag är ingen pedofilkramare och jag tycker att pedofili i dess grundläggande mening är fullständigt avskyvärt. Men……

I Sundsvalls Tidning finns en artikel om hur tre pedofilidömda har polisanmält folket bakom en hemsida som hänger ut de som dömts för pedofili, barnpornografi och en del angränsande brott. Notera nu att personerna som hängs ut med namn och adress är dömda samt har avtjänat sina straff. Efter detta hängs de alltså ut på ett sätt som är brottsligt. Genom att göra detta så har en lynchmobb/ett medborgargarde klart och tydligt valt att ta lagen i egna händer och förlängt straffet för dessa. De som försvarar detta är uppenbart helt ointresserade av att vi ska ha ett fungerande rättssamhälle. Vill man bli mörkrädd så rekommendera jag läsning av kommentarerna till artikeln. Där frodas en tvättäkta lynchstämning.

Oavsett hur vidrigt jag själv tycker att det är med pedofili så innebär det inte att jag vill se alla principer kring rättssäkerhet upphävda. Gillar man detta så har man nämligen öppnat dörren för att även andra människor som har utfört brott ska kunna straffas i oändliga tider av medborgare. Frågan är vidare var gränsen går för vilka brott de dömda ska få lov att tåla. Ska det vara tillåtet att misshandla, råna, mörda eller ärekränka/förfölja de som dömts för dessa brott under hela dennes livstid?

Nästa fråga är vilka andra dömda brottslingar som ska få utsättas för olika typer av övergrepp. Våldtäktsdömda? De som dömts för mord? De som dömts för dråp i samband med att de kört över och dödat någon då de varit rattfulla? Var ska gränsen gå och vem ska bedöma vilka vedergällande övergrepp som är rätt i varje fall.

Notera nu att jag inte ens har börjat röra argumentationen kring de som dömts, men i efterhand har friats. Inte heller har jag lyft frågan om huruvida de drabbade mår bättre av allt detta. Tänkvärt är även att den som dömts faktiskt med stor sannolikhet har egna familjer. Dessa blir självklart också uthängda, även om det i sig blir en sidoeffekt. Vilken blir effekten för den tonårige pojken vars pappa dömts, avtjänat sitt straff och sedan hängts ut till allmän beskådan för resten av sitt liv?

Visst har den allra största sympati och medlidande med de som drabbats, liksom att jag intensivt avskyr pedofili. Det innebär dock inte att jag vill att vi ska ha ett rättsväsende som bygger på principer i stil med ”öga för öga” eller att vår lagbok ska ha likheter med den tolkning som vissa religiösa extremister har av sin heliga skrift.

Börjar man tillämpa lagen på så vis så att detta är ok så kommer samhället till slut att bestå av olika formeringar där man värnar varandra samtidigt som man ligger i krig med andra grupperingar. Inte ett så särskilt kul samhälle att bo i, eller hur?

Som ett litet PS kan jag konstatera att man tydligen gör ett urval av vilka man lägger ut på sidan. Den översättare av manga-serier som förra året dömdes för barnpornografi-brott i och med att han innehade tecknade bilder för ett översättningsuppdrag saknas på sidan. Han är dömd för samma brott som andra, även om undertecknad tycker att den domen i sig är ett rejält övergrepp. Hur kan man dömas för ett brott som helt saknar offer eller motpart. Det är en dom som föll helt och hållet på rättsväsendets tyckande. Ska han och Bonniers (som var hans uppdragsgivare) också hänga ut? Eller… Bonniers valde ju att sparka honom så snart de insåg att hans uppdrag för deras räkning kunde få denna konsekvens.

Vill man att pedofiler ska bestraffas mer än rättsväsendet gör idag så måste man börja jobba för en höjning av straffskalan. Lösningen är INTE att ta lagen i egna händer vare sig på internet eller i verkliga livet.

Andra intressanta bloggar om: samhälle, politik, pedofili, PUL, integritet, brott & straff, barnpornografi, medborgargarde, lynchning, stoppa-pedofilerna.se, juridik, rättsväsende, ärekränkning

Sammanställer länkarna till den debatt jag har haft med Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson i Sundsvalls Tidning ang. signalspaningen (läs FRA-lagarna).

Johans inledning

Min replik

Johans slutreplik

Min slutreplik

Mitt enkla argument till denna debatt är att dumheter inte får stå oemotsagda.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, övervakning, integritet, internet, FRA, Folkpartiet, Johan Pehrson

Hur i fridens namn kan C välja att i regeringen välja att stödja fortsatta tvångssteriliseringar i modern tid. Detta barbariska och otidsenliga förfarande rimmar rysligt illa med det partiet skriver på hemsidan om saken. Där kan man bl.a. läsa följande om partiets motstånd mot tvångssterliseringar:

Detta är klassiska centervärderingar – det handlar om alla människors lika rätt och värde.

Ändå väljer man att vika ner sig i frågan. Motståndare till detta i riksdagen är: V, S, MP, C, FP och M. Trots det samlas man kring KD och väljer att fortsätta. Jaja… Representativ demokrati, kallas det väl.

Nu vill jag så hemskt gärna veta tre saker.

1. Vad, av liknande dignitet, har C fått igenom inom ramen för Alliansen?
2. Var går gränsen för att vika ner sig i detta samarbete?
3. Vem ska välja C när inte ens det som definieras som ”klassiska centervärderingar” tjänar som en ledstjärna?

Att försöka ”fixa” detta på lång sikt är inget alternativ, eftersom det de facto tvingar kvar medborgare i ett dagligt lidande och med allt mer växande våndor. Känns lite medeltida, eller hur?

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, hbt, transpersoner, sexualitet, könsbyte, tvångssterilisering, centerpartiet, alliansen, regeringen, kd, kristdemokraterna

Nu har det varit tyst här lite för länge, och under tiden så har mörkrets krafter fortsatt att kringskära våra demokratiska rättigheter och friheter. Så får det inte fortsätta. Jag tjuvstartar lite lätt med att länka till er debattartikel som Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson har fått publicerad i minst två olika tidningar. I den artikeln vänder han på alla begrepp och menar att övervakning på något vis gör oss friare.

Johan Pehrsons artikel i Allehanda

Sådana dumheter får såklart inte stå oemotsagda, varför jag skrev en replik som publicerades idag.

Min artikel i Allehanda

Mer kommer här snart, så vi ses snart igen.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, fra, övervakning, integritet

Sossarna var det parti som satte stenen i rullning (med besked) när det gällde datalagringsdirektivet. Sossarna var också det parti som i stort sett sen FRA-lagarna antogs i riksdagen har drivit linjen att dessa lagar ska rivas upp för att göra ett omtag. Nu bekänner partiet dock färg. Om det sedan visar den egentliga ståndpunkten eller om man nu vill visa handlingskraft efter en vettvillings framfart med rörbomber kan man inte veta.

Klart är i alla fall att man nu inte alls vill riva upp FRA-lagarna, utan nu vill man istället inkludera SÄPO såsom beställare av FRA. Det är inte någon liten åsiktsjustering vi snackar om, utan här snackar vi om en 180 graders kurva. Endera så bekänner man nu färg eller så visar det sig att man är något av det mest populistiska som hittills har setts i svensk politik.

Tyvärr så betyder detta att vi som förespråkar en mer sansad nivå när det gäller övervakningshysterin inte har något att hämta hos något av de politiska blocken. Fast det visste vi ju redan. Ska vi få se samma utveckling i Sverige som i USA där man idag har byggt upp så många olika instanser, myndigheter och företag som jobbar med dessa frågor så att man inte längre har kontroll på vem som gör vad eller ens vad det hela kostar. Volymen på information man gräver fram där har blivit så enorm så att det inte finns någon möjlighet att överblicka den längre, och bristen på kontroll skapar en grogrund för övergrepp.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, FRA, SÄPO, upphovsrätt, socialdemokraterna

Trots våra skrik och rop på hur fel och illa det kunde bli när det gällde den massavlyssning av medborgarna som FRA fick i samband med FRA-lagens införande så får vi nu finna oss i att stå inför kalla fakta. Det blev sannolikt precis så illa som vi varnade för (eller värre).

WikiLeaks har avslöjat ett fulspel av sällan skådat slag där ”makten” i Sverige har överlämnat nycklarna till våra liv till främmande makt. Att USA har drivit på för att få igenom sin agenda är inte så konstigt, och det har vi vetat eller anat hela tiden. Att det däremot skulle vara i så hög grad tror jag däremot är nytt för medborgarna.

Det som lämnar en mycket märklig eftersmak i munnen är att våra svenska politiker nu försöker hålla sig rena genom att hänvisa endera till att man inte haft information alternativt att man i princip försöker obetydligförklara innehållet i telegram från amerikanska beskickningar. Fyndigast av allt är nog förklaringen som går ut på att diplomaterna skrivit så för att de ju har lön för att göra sitt jobb och att de gärna vill se bra ut gentemot sin uppdragsgivare. Stopp ett ögonblick nu. Det innebär ju att man anklagar endera ambassadpersonalen, diplomaterna, amerikanska regeringen eller t.o.m. svenska departements tjänstemän för att ljuga.

Olika mer eller mindre vedervärdiga planer och aktioner (inklusive mordhot) har förekommit för att få stopp på informationsflödet via Wikileaks. Jag hoppas innerligt att det inte kommer att visa sig att Sverige bidragit till att Assange blir puréad av ett amerikanskt rättsväsende i någon märklig form av iver över att deras skitiga byk tvättas offentligt. Vare sig Assange eller Wikileaks har gjort något fel. De försvarar med (möjlig) risk för eget liv det fria ordet. Trots detta så försöker man med alla medel tysta Wikileaks, vilket i sin tur tvingar t.ex. den amerikanska staten att offentligt demonstrera vilka enorma demokratiproblem som finns i landet. Demokrati och frihet handlar INTE om att det ska vara tyst på gator och torg efter en viss tid, även om det kan ge sken av lugn, trygghet och harmoni. Intrycket är dock fel.

Med stor sannolikhet så är många av de integritetskränkande nya lagarna i praktiken beställningsjobb från USA, och detta gäller inte minst FRA. Datainspektionen har granskat FRA och gett FRA tummen upp, trots att man även kommit med invändningar och påpekanden om att spaning även skett mot svensk trafik. En invändning är att det:

finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA.

Man har även påpekat att rutiner saknats vad gäller förstörningspliktig information samt att den underrättelseskyldighet som finns i lagen inte har använts av FRA, på grund av sekretess. Utifrån detta så ifrågasätter Datainspektionen värdet av den skyldigheten.

Som om det nu inte räcker med detta. En anonym person anställd hos FRA har nu vänt sig till Signalspaningskommittén och påtalat:

1. att det inte görs någon fullständig granskning av information som utbyts mellan FRA och underrättelseorgan i andra länder.
2. att FRA ständigt och i stor omfattning utväxlar underrättelseuppgifter med andra länder, i synnerhet USA.
3. att FRA, när man spanar på uppdrag av sina internationella ”partners” använder deras sökbegrepp och ayy informationen lämnas vidare utan fullständig kontroll.
4. att även bred innehållsinhämtning förekommer.

Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten, har enligt en skrivelse till Riksdagen via Regeringen hittills inte hittat några oegentligheter i insamlandet av data. Detta beror enligt tipsaren på att någon granskning av byteshandeln med data inte förekommit. Självklart så hittar man inte några oegentligheter om man inte söker efter dessa.

Vi håller på att få en helt ny form av klasskamp i både Sverige, Europa och världen. De som har lyckats tillskansa sig (demokratiskt eller ej) makten står emot oss medborgare. Det har gått så långt så att man i sin maktfullkomlighet börjat sålla vilken information vi medborgare ska få ta del av.

Det gör verkligen extremt ont i själen att de två liberala partierna i regeringen har bidragit till skapandet av denna situation. Det går uppenbart inte att friskriva något annat parti heller, med tanke på t.ex. Datalagrinsdirektivet och annat. Partimonstrena har tydligen tagit på sig en egen roll där man står klart över medborgarna och väljarna.

Ditt privatliv är i själva verket även statens egendom och den egendomen kan staten fritt förfoga över. Nu kan man ju undra hur många svenska liv detta räddar….

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, FRA, wikileaks, upphovsrätt