Debattartikel inför stämman.

Samma dag som Centerpartiets partistämma börjar så har jag en debattartikel ute i vår lokala tidning, Allehanda. Så snart jag har möjlighet så ska jag lägga in en länk direkt till artikeln, men den ser ut som följer:

– – – – – – –

Centerpartiet – liberaler även i praktiken!

Inför förra riksdagsvalet talade jag stolt för Centerpartiet och det faktum att vi ville värna den personliga integriteten. Det var självklart att värna demokrati och den frihetliga tradition som vi länge haft i Sverige.

Många tror att FRA-lagar, IPRED-lagar och domen mot Pirate Bay handlar om fildelande ungdomar, men det är fel. Det berör vanligt folk på fler plan än man kan tro.

Med partiprogrammet, öppenhetsmanifestet och stämmobeslut i bagaget borde Centerpartiet ha agerat starkt i dessa frågor. Så blev det inte. På punkt efter punkt togs beslut i motsatt riktning. Utan att gå in på alla de lagar som stiftades 2008 och som hade inverkan på den personliga integriteten (över 20 st. enl. Datainspektionen) kan jag peka på FRA-lagen och IPRED-lagen. Den förstnämnda antogs med ett antal förändringar som ska träda i kraft hösten 2009. Detta trots att Centerpartiets stämmobeslut sade att lagen INTE skulle antas. Förklaringen som gavs var dels att det var för vårt eget bästa och dels för att skydda oss mot bland annat terrorister. En annan förklaring var att vi kompromissade för att visa oss regeringsdugliga.

IPRED-lagen antogs, trots att Centerpartiet var för fildelning för privat bruk. Förklaringen från partiledningen var att partiet ju hade stoppat den del av lagförslaget som innebar att fildelare inte kunde stängas av från internet. Just detta jobbar man intensivt för att driva igenom i EU just nu. Det finns krafter som säger att detta ska kunna ske utan domstolsbeslut och utan möjlighet att överklaga.

Vi har inte fått ett stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Vi har inte fått till stånd principen om att en konsekvensbeskrivning ska föregå beslut som kan kränka den personliga integriteten. Vi har inte heller fått igenom integritetsmärkning av produkter och tjänster. Alla dessa punkter står än idag på partiets hemsida.

Torsdag den 7:e maj inleds Centerpartiets partistämma. Jag kommer att vara där som ombud för att driva integritetsfrågorna samt för att stå för min motion om interndemokratin inom Centerpartiet. Båda dessa frågor är ytterst viktiga. Den ena för att vi måste visa att vi faktiskt har ett program och den andra för att försöka se till så att vi följer det programmet.

I ett folkrörelseparti som Centerpartiet finns det självklart mängder av kloka och principfasta människor. Men med ett bra partiprogram som inte följs kommer vi att stå oss slätt vid nästa val, det vore bedrövligt. Vi måste visa att vi kan och vill driva vår egen politik inom ramen för alliansen. Klarar vi inte av detta så är vi blott och bart en stödtrupp. Som stödtrupp vinner man ytterst sällan egna strider. Den här striden gäller mer än fildelning. Striden gäller vår rätt till ett privatliv, utan inblandning av vare sig stat eller multinationella företag. Ska partiet snarast betraktas som en stödtrupp är det frågan om inte någon måste ta sitt fulla ansvar för den utvecklingen.

Erik Hultin
Centerpartiet Härnösand

– – – – – – –

[tags]politik, samhälle, integritet, upphovsrätt, övervakning, centerpartiet[/tags]

Musik- och filmbranschen lever i skymningszonen

Det är så mycket spektakel kring upphovsrättsliga frågor, The Pirate Bay och allt annat som berör liknande frågor så att man kan bli fullständigt matt. Företrädare för upphovsrättsindustrin studsar runt i media på ett sätt som mest av allt påminner om agerandet från överspelande byidioter från förr i tiden.

Studsandet yttrar sig i påståenden, slutsatser och yttranden som är helt makalösa. Frågan är om man inte tar varenda liten ynklig tes helt okritiskt som en absolut sanning och sedan lägger man all kraft bakom för att blåsa upp den ena bluffballongen efter den andra. Det man egentligen snarast borde göra vore att stilla sig och analysera det hela. Spektaklet är i sig ganska bra, eftersom man ju nu bit för bit avslöjar sig själva för omvärlden.

Vi har sett hur domaren i The Pirate Bay-målet i allt väsentligt kan bedömas som jävig. Någon annan bedömning kan inte vara aktuell. Eftersom man så ofta talar om fildelning som en ungdomsfråga så måste man ju även ställa sig frågan hur ungdomar isåfall ska få någon form av känsla för rättssamhället när en domare/rådman på detta sätt är jävig. Detta skulle kunna vara inledningen till ett krig mellan ungdomsgenerationen och rättsväsendet. Här måste lagstiftaren tänka om och agera mycket snabbt, och nu handlar det inte om att stifta ännu fler vansinniga lagar till gagn enbart för en döende industri.

Vi har sett hur man från upphovsrättsindustrin redan talar om att både det ena och det andra är brottsligt, trots att domen i fallet med TPB ännu inte har vunnit laga kraft. Vi har sett hur advokaten Peter Danowski (ombud i det första IPRED-fallet) har gett sig ut på så tunn is i sitt agerande som advokat så att en anmälan har inlämnats mot honom för brott mot god advokatsed, samt att han i media har anklagat internetoperatörer som inte lagrar uppgifter om ipnummer för att bryta mot lagen och vara illojala. Det senare, trots att Lagen om elektronisk kommunikation faktiskt föreskriver att operatörerna inte FÅR lagra dessa uppgifter.

Käckast av allt när det gäller enögdhet är nog Antipiratbyråns Henrik Pontén som i SvD med hög stämma nästan utropar upphovsrättsindustrin till segrare. Enligt Pontén så har nämligen fildelningen minskat stadigt och de lagliga tjänsterna har tydligen ökat lika stadigt. Fint att man kan utläsa en sådan sak efter mindre än en månad, eller hur. En annan sak som inte framkommer är vad Pontén grundar sina påståenden på. Om det nu däremot är så att det Pontén säger är sant så kan vi sannolikt anta att upphovsrättsindustrin och dess företrädare nu är nöjda. Är det någon som tror att det kommer att hålla i sig? Inte undertecknad i alla fall.

I SvD kan vi läsa:

– Alla led, Scenen, förmedlarna och fildelarna, har blivit försiktigare, säger Pontén.

Här har troligen hr Pontén rätt. Ju mer man jagar desto bättre kommer alla bli på att gömma sig. När sedan bättre tekniker tas fram för att göra det allt svårare att spåra vem som har gjort vad på internet så kommer dessa tekniker givetvis att landa även i knät på t.ex. pedofiler. Detta i sin tur innebär att dessa också kommer att bli allt svårare för myndigheterna att spåra. Man kan lugnt säga att upphovsrättsindustrin i denna aspekt gynnar pedofiler, även om det är att spetsa till saken en smula. Logiken i resonemanget finns dock där.

Upphovsrättsindustrin har under hela 1900-talet varit den mest bakåtsträvande industrin av alla, och de har mycket, mycket sällan lyckats vinna någon central seger. När man sedan har förlorat så har man tvingats ta till sig ny teknik, och sedan har man skapat sig en affär av det hela. På stenkakornas tid så ville man förbjuda dessa, eftersom dessa skulle leda till at ingen ville se konserter längre. Idag slåss man istället för att få fortsätta sälja stenkakornas efterträdare, cd-skivorna. Med videons intåg togs i sedvanlig ordning en ny strid MOT tekniken. Man försökte i sig på att förbjuda först videon som koncept och sedan gav man sig på de bästa videoteknikerna. Man lyckades nästan med detta upptåg, men till slut gick hut hem. Som ett resultat av detta tog man till sig tekniken och omvandlade videoförsäljningen till en gigantisk intäkt.

Så har det pågått löpande under alla år, och den gemensamma nämnaren har hela tiden varit teknikfientlighet. Tyvärr så har man idag lyckats bearbeta lagstiftarna på ett sätt så att dessa nu nästan tror att upphovsrättsindustrins sanningar är absoluta. På köpet ryker den personliga integriteten, rättssäkerheten och en trave andra mindre detaljer. Det är i hogsta grad dags för våra politiska företrädare att sluta upp med att monotont mässa upphovsrättsindustrins mantran. Det blir inte mer sant bara för att det upprepas nog många gånger, och det blir inte heller mer sant för att det stiftas lagar som inleder ett krig mot medborgarna.

Från bandet Bob Hund, som torde vara tämligen välbekanta för de allra flesta får vi se en sällsynt klarsynthet som också visar på hur äkta kreatörer borde reagera. Bob Hund är inte riktigt min typ av musik, men jag får nästan lust att köpa något som de tjänar pengar på bara p.g.a. att de så sympatiskt beskriver sin inställning till det hela när de får frågan ”Så jag antar att ni inte är fildelningsmotståndare?:

– Nej, men det är en komplicerad fråga. Att dela med sig är alltid bra. Fildelning är ett faktum, hur som helst, och det är upp till artisten att hitta lösningar på inkomstproblemet, tycker jag. Det är verkligen inget enkelt problem, fast jag är övertygad om att vi som artister och musiker mår bättre av att musiken sprids på internet än att folk måste stå och rota i någon obskyr skivback för att hitta en speciell musikers låtar.

Hos Michael Gajditza så hittar jag följande gamla godsak som jag helt hade missat sen tidigare. Den är bara så otroligt symptomatisk för hur dessa branscher fungerar, har fungerat och (sannolikt) kommer att fungera. Märkligt nog så är detta inslag inte något aprilskämt.

Vi behöver få se hur de etablerade partierna till slut inser bedrägeriet och sätter ner foten och stoppar alla dessa attacker på den personliga integriteten samt backar i sådant som frågan om förlängd upphovsrätt. Detta har nämligen inte ett smack med kreatörer (låtskrivare, kompositörer, målare, författare, filmmakare o.s.v.) att göra. Det handlar enbart om en industri som vid det här laget har getts alldeles för mycket juridiskt utrymme. Ska vi dra en parallell mellan bilbranschen och upphovsrättsindustrin så kanske det vore på sin plats att utrusta t.ex. SAAB med en laglig möjlighet att kontrollera alla bilar för fortkörning samt att de även ska kunna välja att enbart bötfälla de som kör för fort i andra bilar än de av märket SAAB. Då har vi både någon form av civilrättslig polis på plats, och detta skapar såklart en tydligt argument för att köpa just en SAAB.

[tags]upphovsrätt, fildelning, antipiratbyrån, politik, lagstiftning, samhälle, integritet, rättssäkerhet, the pirate bay[/tags]

Debattartikel i SvD

Jag har tillsammans med Karl Sigfrid (m), Erik Josefsson (v) och Erik Laakso (s) tidigare skrivit en debattartikel om ACTA-avtalet i SvD. På detta replikerade EU-kommissionens talesman i handelsfrågor, Peter Power. Den repliken var väldigt substanslös, varför vi skrev en replik till repliken. Denna har landat på SvD Brännpunkt idag. För ordningens skull så länkar jag här nedan till alla tre artiklarna i kronologisk ordning med dagens replik sist.

Debattartikel 1

Peter Powers replik

Vårt genmäle till Peter Power

Observera att bristen på offentligheten kring innehållet i ACTA-avtalet är det stora problemet. Bedöm gärna om det är vi eller Peter Power som, trots detta, är mer sakliga.

[tags]acta, politik, samhälle, upphovsrätt, integritet, eu, acta[/tags]