Hultins tankegång

I många stycken är argumentationen för patent (och i synnerhet de s.k. intellektuella patenten) likadan som argumentationen för upphovsrätten. Man ska skydda de verkliga innovatörerna/artisterna. Nu förstår ju sakta men säkert alltfler att detta är rent struntprat. Låt mig visa på ett exempel från patentens förlovade värld.

I slutet av 80-talet började ett amerikanskt företag tillverka djurmat innehållande levande bakteriekultur, probiotics. Företaget heter Wysong, och man lät bli att patentsöka sin process eftersom det ju skulle gynna djur runtom i världen om andra företag också kunde ägna sig åt att tillsätta levande bakteriekulturer i sin djurmat.

Historien borde egentligen vara slut i och med detta, men icke. 1999 beviljades nämligen Nestlé / Purina ett patent på just detta som Wysong hade ägnat sig åt i över 15 år. Det finns mängder av bevisning på att Wysong hållit på med detta redan långt innan Nestlé bestämde sig för att de behövde detta patent. Nestlé tillverkar djurmat som säljs under namnet Purina, och man kunde ju kanske tro att Nestlé / Purina skulle tillsätta bakteriekulturerna i sin djurmat. De har ju trots allt skaffat sig ett patent på något som någon annan faktiskt både gjort först och som dessutom har använts redan tidigare. I Purina tillsätts dock inga levande bakteriekulturer, varför man måste ställa sig frågan om varför man brydde sig om att skaffa detta patent.

Här kommer nu läckerbiten i det hela. Nestlé ska ha patentet för att kunna tjäna pengar på Wysongs djurmat. Man har nämligen tvingat in det familjeägda företaget Wysong i en lång och kostsam rättsprocess. Först ville man ha licensavgifter av Wysong för deras produktion. Dessa skulle beräknas, inte från det ögonblick Wysong påbörjade sin tillverkning, utan från det ögonblick som Nestlé fick sitt patent. Alltså bara för den period som Nestlé har innehaft denna beskattningsrätt.

Nestlé försökte även lägga rabarber på detta patent i Europa, men då lyckades Wysong förhindra det hela genom att påvisa att man redan långt tidigare själva tog fram denna metod. Detta gäller dock inte i USA, utan där gäller Nestlé:s patent och Wysong kommer att tvingas lägga miljontals dollar på att strida för sin existens i domstolar.

Nu kommer vi då till den verkliga frågan i detta. På vilket sätt gagnar detta innovatören?

Tyvärr så finns det fullt av liknande exempel där själva patentsystemet används för ekonomisk våldtäkt av företag som drivs av verkliga innovatörer. Kunde jag hitta Wysong hundfoder här i Sverige så skulle jag direkt göra ett provköp.

Kan vi få slippa se hur intellektuella patent införs i Sverige och Europa, eftersom dessa snarast hämmar innovatörer i sitt arbete. Att jag skriver allt detta beror på att såväl Socialdemokraterna som Moderaterna är positiva till införandet av mjukvarupatent i Europa, och att det finns beröringspunkter mellan dessa och det ACTA-avtal som förhandlas om utan att innehållet visas upp offentligt. Om ACTA-avtalet innehåller sådant som mjukvarupatent och om det skrivs under av EU så kan det möjligen tvinga fram bl.a. direktiv inom EU som i nästa steg tvingar fram en svensk lagstiftning i samma riktning. Ur ett rent affärsmässigt perspektiv bör det isåfall gränsa till ekonomiskt högförräderi utfört av EU:s ministerråd och av en svensk regering som inte då vägrar ansluta sig till avtalet.

Länkar
Techdirt (där jag hittade historien)
Wysong (en film med material som visar att man höll på minst 10 åe innan Nestlé fick sitt patent)

Andra intressanta bloggar om: patent, upphovsrätt, politik, samhälle, acta, uppfinnare, innovatörer, teknik, intellektuell egendom, mjukvarupatent, upphovsrätt

Under de senaste åren har jag skrivit många långa utläggningar om varför intellektuell egendom/mjukvarupatent och liknande är en urusel idé. Vissa förespråkare för denna bedrövliga princip hävdar att det på något vis skulle handla om rättvisa och att skydda uppfinnare. Ungefär lika många gånger som jag har skrivit om saken så har jag konstaterat att det är business som allvarligt skadar kreativiteten och hämmar nya företag med nya idéer. De flesta sådana patent försöker dessutom genom svepande formuleringar skapa en möjlighet att äga rent uppenbara saker. Den enda anledning till att äga/inneha sådana patent är pengar och spekulation. Några exempel på patent som företag har lagt ner pengar på att skapa följer nedan. Finns det någon som för ett ögonblick tror att företagen gör dessa investeringar utan att ha en vinstmöjlighet? Självklart inte.

- Backspace-knappen på din dator, eller funktionen att radera text på dataskärmen.

- En önskeliste-funktion på en hemsida.

- En knapp i en webbshop som leder till betalning till t.ex. ett kreditkortsföretag.

Listan kan faktiskt göras precis hur lång som helst, och den fylls på hela tiden. Allteftersom tiden går så visar sig de riktigt fula nunorna i hela detta spektakel. Jag ber förespråkarna som har ärligt uppsåt med sin inställning till mjukvarupatent (finns de?) att suga på följande karamell. Identifiera sedan gärna vilken kreatör som har skyddats.

Bland de företag i USA som ägnar sig åt att först rafsa åt sig eller köpa patent i syfte att kräma ut pengar ur alla inom räckhåll så har man nu av någon anledning börjat starta separata bolag som man använder för att stämma andra företag via. Detta för att det ska vara så svårt som möjligt att utröna vem man egentligen blir stämd av. Skapaer man några sådana bolag som i sin tur korsvis äger delar av varandra så blir det givetvis ytterst svårt att få grepp på vem det är som egentligen försöker slita upp buken på en ekonomiskt.

Nu har ett sådant bolag fallit på eget grepp. Ganska rejält nesligt dessutom. Plutus IP är ett företag som enbart sysslar med just intellektuella patent. Tro nu för all del inte att det finns en endaste tekniker/kreatör/uppfinnare eller liknande i företaget. Det enda verkliga nyskapandet som finns där är att man hittar på nya vägar att klämma andra företag på pengar. Plutus satte upp ett antal olika bolag som beskrivits ovan, och i ett av dessa bolag lade man ett patent som man äger. Detta patent användes sedan som slagträ när man stämde biltillverkaren Daimler Chrysler för patentintrång. Just denna gång så valde dock Daimler Chrysler sig för att göra upp med företaget, eftersom man troligen bedömde att det i slutänden skulle bli billigare. Uppgörelsen gick ut på att Daimler Chrysler betalade det andra företaget 2,3 miljoner dollar och för det fick man även in en klausul som skulle förhindra att man på nytt skulle bli krävda på pengar för detta patent. Patentet gäller ett system för en programvara som ska kunna hålla ordning på säljinformation. Det handlar alltså inte om att Plutus IP eller något av de andra företagen hade utvecklat någon som helst programvara, utan de hade ju patent på själva idén att användanda ett program för detta.

Plutus IP nöjde sig nu inte med detta, utan satte igång med en karusell där man flyttade patentet ifråga mellan de olika bolagen som man hade skapat och via dessa bolag så stämde man Daimler Chrysler ytterligare 3 (tre!!!) gånger för samma patentintrång. När man ändå höll på med detta så passade man även på att stämma några andra bilföretag. Naturligtvis så fungerar detta inte alltför många gänger, utan nu har mannen bakom de olika bolagen identifierats och han tillsammans med företagen har släpats till domstol för att ha trotsat den ursprungliga uppgörelsen. Dessutom så har en riktig programvaruutvecklare som levererar programvara av olika slag till bilindustrin stämt alla bolagen samt ägaren personligen i ett försök att få patentet upphävt.

Är det inte befogat att fråga förespråkarna för mjukvarupatent dels på vilket sätt detta skyddar kratörer och gagnar utveckling samt om det verkligen är denna utveckling man vill se? Tro nu bara inte att just detta fall är ett isolerat fall. Jag ska väl för övrigt meddela att det råder viss splittring inom de svenska partierna, men de två partier som hittills har visat aktivt att de ställer sig positiva till mjukvarupatenten är socialdemokraterna och moderaterna.

Länkar:

Techdirt

The prior art

Andra bloggar om: mjukvarupatent, intellektuell egendom, upphovsrätt, samhälle, politik

Länk till intressant.se