Arkiv

Norrland

Valbloggande på Allehanda.se

Idag har jag försökt föra fram ett visst mått av förnuftsmässigt tänkande på Valbloggen på allehanda.se. Det finns lite saker som har antagits som sanningar, trots att det faktiskt finns nyanser av allt. Förhoppningsvis så manar det till eftertanke för var och en som gör sitt val imorgon. För välja, det bör man absolut göra. Om man inte tar tillvara sin demokratiska rätt så frånsäger man sig i praktiken sin rätt att klaga. Åsikter har man alltid rätt till, men om man valt att inte påverka så väger ens åsikter av naturliga skäl lättare.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,

Om att kandidera till riksdagen

I föregående bloggpost annonserade jag mitt intresse för att bli nominerad till riksdagslistan för Centerpartiet i Västernorrland. En sak som jag absolut förstår är att det inom de flesta politiska partier finns en form av politikens LAS, d.v.s. att de som har varit med längst i regel får mer framskjutna placeringar på riksdagslistorna. Detta oavsett om man kan sägas vara lämpligast eller ens det strategiskt sett klokaste valet. Detta sagt utan att jag vill vara förmäten nog att hävda att jag är bättre än de övriga som ev. får placeringar på listan. Det inbillar jag mig nämligen inte att jag är. Vad jag syftar på är mer i stil med att en placering på riksdagslistan kanske inte ska ses som någon form av belöning. Snarare handlar det om att man har blivit utsedd såsom kapabel att utföra en riktig arbetsinsats.

Just detta med arbetsinsatsen ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill nämligen verkligen till Riksdagen för att göra ett jobb snarare än för att göra karriär. Inom kort kommer jag här att annonsera ett antal av de frågor jag vill driva i Riksdagen, för att längre fram lägga ut ett mer komplett manifest. Givet är att jag på riksplanet vill slåss som en furie för att värna den frihet och de demokratiska frågorna som idag är hotade. Sen finns det självklart ett antal frågor som berör oss i Västernorrland mer, utöver de gröna och liberala (klassiskt centerpartistiska) frågorna. Konkretiseringar kommer alltså inom kort, och jag besöker självklart gärna kretsar inom Västernorrland för att berätta om vem jag är och vad jag vill. Kontakta mig direkt eller Ångermanlands ombudsman Calle Jonsson (som ofta lyckas få tag på mig).

En sak som jag anser är att vi inom Centerpartiet inte har råd att dela upp oss i falanger som stödjer den ena eller andra politikern. Vi måste höja blicken och inse att det är mer som förenar oss än vad det är som skiljer oss åt.

I helgen skulle jag egentligen ha varit i Stockholm för att tala på Freedom Not Fear, mot det alltmer utbyggda övervakningssamhället, men av rent privata skäl så gick det inte. I mitt ställe klev Oscar Fredriksson från Kungsholmscentern in och höll ett tal som bör beröra de allra flesta. Läs det i efterhand på hans blogg.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , ,

Jag kandiderar till riksdagslistan

Jag är centerpartist, vilket innebär att jag identifierar mig ideologiskt i mängder av väsentliga punkter i vårt partiprogram. Här vill jag börja med att trotsa en aning genom att säga att jag i första rummet är centerpartist och i andra rummet att jag tillhör alliansen. Anledningen till detta är att jag anser att vi som parti har marginaliserats för mycket inom ramen för allianssamarbetet. Vi är t.ex. ett grönt, liberalt och federalistiskt parti och det är politik som jag står för. Trots detta så är det uppenbart många väljare som känner att vi i ett antal frågor har svikit både dom och vårt partiprogram.

Vi behöver tydligt markera vårt politiska territorium, vår ideologiska bakgrund och i synnerhet våra kärnfrågor om vi på sikt ska kunna överleva som självständigt parti. Detta är min bestämda uppfattning.

Många känner mig kanske som en gnällspik när det gäller frågor som berör allas vår rätt till en privat sfär, fri från statlig inblandning och kontroll. I dessa frågor är jag faktiskt en gnällspik, om vi antar att man är en vän av övervakningssamhället. För de som inte är vänner av övervakningssamhället så kanske jag (vågar jag ta på mig en så stor kostym?) snarast kan betraktas som en frihetskämpe. Vi kan inte fortsätta att införa lagstiftningar som strider mot, eller tangerar att strida mot, våra grundlagar. Vår demokrati och allas vår frihet är alltför bräcklig för att detta ska få fortgå. Vårt facit i dessa frågor är tyvärr inte alltför smickrande, men det går att råda bot på den saken.

Jag har även försökt nå fram med budskapet om att vi alltför ofta de senaste åren har haft brister i den interna demokratiska processen. Centerpartiet är en folkrörelse vars urkraft kommer medborgarna, medlemmarna och väljarna. Sverige är i sin tur en demokrati som drivs enligt principen om representativ demokrati. Till denna representativa demokrati har vi kopplat personvalsprincipen, och den senare har alltför ofta blivit överkörd med hänvisning till den representativa demokratin. Detta är naturligtvis illa, och då i synnerhet när det gäller ett federalistiskt folkrörelseparti som Centerpartiet.

Om lite drygt ett år är det val till bl.a. Sveriges Riksdag och processerna (olika i olika partier) är i gång med att vaska fram kandidater till riksdagslistor, landstingslistor och kommunlistor. På detta vis vill jag, med adress till nomineringskommittén och medborgare/medlemmar/väljare i Västernorrland, meddela att jag kandiderar till en plats på riksdagslistan. Min önskan är nämligen att åka till Stockholm för att göra ett jobb, och inte en karriär. Det är stor skillnad på dessa två.

De närmaste veckorna kommer jag att utveckla det resonemang som har fört mig fram till denna punkt. Till att börja med så får detta stå som en tydlig deklaration om att jag gärna vill bli nominerad till Centerpartiets riksdagslista för Västernorrland.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

Norrlands framtid

Emil Källström och Jonas Rask Samuelsson har via sina bloggar ställt frågan till mig och flera andra bloggande norrländska centerpartister angående vad problemet är med Norrland resp. hur Norrlands framtid kan och ska se ut. En som redan har skrivit om detta är Hanna Wagenius, och jag är väldigt böjd att hålla med henne.

Vi norrlänningar har emellanåt alldeles för lätt att belägga oss själva med någon form av offermentalitet där det mesta i vår tillvaro cirkulerar kring hur just våra förutsättningar reser särskilda problem för utveckling. Vi har särskilda förutsättningar, så långt är det riktigt. Men att dessa skulle innebära problem behöver inte alls innebära problem. Det vi behöver göra är att bli bättre på att ta till oss av de möjligheter som just våra förutsättningar innebär.

I den moderna värld som vi alla lever i så är det i huvudsak gammalt tänk som skapar en problemsits för oss. Problemet då är att vi tvingas leva med högre transportkostnader än andra landsändar. Detta är dock inte sant när det gäller vissa typer av tjänster. Ska vi transportera bilmotorer och andra tyngre industriprodukter så är det förvisso sant, men där upphör just den sanningen att gälla. För vanlig postorderverksamhet har vi exakt samma möjligheter som övriga landet. Vad gäller branscher som är kopplade till internet och telefoni så är vi exakt jämbördiga med andra landsändar, och faktiskt kanske t.o.m. bättre skickade för just sådan verksamhet. På grund av högre levnadsomkostnader i storstäderna så kostar en person i lön mer i Stockholm än t.ex. i Härnösand. Trots detta så kan personen i Härnösand (med lägre lön) sannolikt ha en högre levnadsstandard än personen i Stockholm. Vi har dessutom fördelen av att kunna leva med naturen precis runt vår egen knut.

Det senare är en annan sak som vi har till vår enorma fördel. Var i Europa kan man idag finna sådana enorma naturområden som dessutom i princip är tillgängliga för alla att njuta av. Här handlar det i sak om att paketera dessa upplevelser och sälja dessa till sörlänningar och européer. Just detta är vi nästintill helt unika med att kunna erbjuda.

Det vi absolut måste sluta upp med är att tycka synd om oss själva och ropa på att staten måste hjälpa oss. Med den typen av inställning så blir det nämligen inget annat än en självuppfyllande profetia.

Tankesätt som går ut på att vi inte kan konkurrera för att….. ser man i både stort och smått. Vi har butiken i Härnösand som tycker att de inte kan konkurrera med de stora butikerna i Birsta och liknande variationer. Detta är givetvis helt fel. Den lokala butiken har, och kommer alltid att ha, en framtid. D.v.s. om ägaren/chefen/innehavaren tänker på lösningar istället för problem. Jag, som kund, kan alldeles säkert betala lite mer för att kunna gå in i en butik för att på plats kunna rådgöra med en kunnig person om vilken/vilka produkter jag egentligen behöver. Den hjälpern ges sällan i superstora butiker som jag dessutom måste ta kostnaden för att åka till och från. Om det nu är 7-8 mil tur och retur från Härnösand till Birsta så handlar det om en kostnad i bensin på ca 100:-, och dessutom så går det åt nästan en timme i restid. Hade inte den timmen kunnat användas bättre och har inte det i sig ett värde? Sammantaget så är det snarast så att butiker som INTE finns på plats är belagda med ett handikapp. Så bör det vara, åtminstone om vi börjar med att se möjligheter/lösningar snarare än omöjligheter/problem.

Det vi behöver är en god norrländsk infrastruktur, och dessutom så hade det sannolikt hjälpt oss en hel del med en norrländsk region som kunde koppla mer övergripande grepp på vissa nödvändiga delar. Vi nosslänningar ska inte slåss mot varandra (som vi gör idag då större städer suger åt sig verksamhet från mindre orter), utan vi ska enat utmana södra Sverige. Om vi bara tänker centerpartistiskt och decentraliserar/federaliserar Sverige så är mycket vunnet.

Ytterligare en som hörsammat denna uppmaning och skrivit om Norrlands framtid är Jonny Lundin.

Andra intressanta bloggar om: , , , , ,

Från Knuff

Smågodis

Creeper
MediaCreeper

Twingly BlogRank
Politik bloggar

Reggad på Commo.se
Hämta Firefox!
Join the Blue Ribbon Online Free Speech Campaign
Temperaturen i Härnösand är just nu enligt temperatur.nu.