Hultins tankegång

Sedan undertecknad, via bl.a. CenterUppropet.se, började slåss mot den numera stadgade FRA-lagen (eg. FRA-lagarna) så har flera argument återkommit. Ett sådant är att insamlade data aldrig kommer att kunna hållas under lås och bom. Ett annat är att oförvitliga statstjänstemän inte finns, lika lite som att hela befolkningen skulle vara oförvitliga.

Under den fight som jag, och många andra, bedrev så möttes men av några typiska reaktioner. Motargumentation som går ut på att man inte har något att frukta så länge man har rent mjöl i påsen var tämligen skrämmande, eftersom det ju går ut på att vi alla egentligen potentiellt sett är skyldiga till något fuffens. FRA-lagarna var ju så bra att ha då de ju skulle reglera ett annars oreglerat område var ett annat argument. Olika typer av instanser som skulle vara ”domstolsliknande”, skulle värna oss alla. Givetvis fanns det ett rejält skrämselskrammel i form av att man pekade ut risk för terrordåd och vår allmänna säkerhet som anledning till varför det skulle behövas ett redskap för staten att massövervaka oss medborgare, vare sig vi var misstänkta för något eller ej.

Sakta men säkert så flyter dock sanningar upp till ytan via WikiLeaks, och dessa måste faktiskt tas som sanningar. Varför skulle någon sitta och fabricera ihop hundratusentals dokument, och varifrån skulle resurserna till detta komma? Bemötandet av dessa liknar dock i väldigt många stycken det bemötande som vi FRA-kritiker fick från regeringens företrädare. Enligt försvarsminister Sten Tolgfors så skulle alla då tjäna på att debatten lade sig. Idag när alltfler tunga uppgifter kryper fram kring hur insamlad data om svenskar friskt och frejdigt kan skickas till främmande makt samt att det visar sig att företrädare för olika departement har suttit och resonerat kring hur man skulle kunna lösa problem i skymundan så att dessa inte når vare sig medborgarna eller riksdagen så uppträder ett nytt mönster.

Det är ett mönster som går ut på att man bagatelliserar alt. att man säger sig vara ovetande. Andra kommentarer har gått ut på att man ju inte kan ta ansvar för skvaller mellan amerikanska ambassaden och Washington. Var beredd på att undanflykterna och bortförklaringarna kommer att stå som spön i backen den närmaste tiden. Här går vare sig sossar eller allianspolitiker fria.

Via FRA-lagarna legaliserades något som faktiskt i omfattning kan överglänsa IB. Inte nog med detta, man har även skrivit lagarna så att all information man gräver upp fritt kan få lämnas till främmande makt. Nu kommer givetvis paniska skrik om att reglera internet än hårdare att höras allt oftare, trots att det inte är internet som är boven här. Bovarna är sannolikt de som skriker högst om reglering.

Dessa frågor är tämligen komplexa, och det kräver mer än ett litet engagemang för att förstå vidden av det hela. Frågan är nu bara hur länge det dröjer innan den svenska befolkningen, till slut, vaknar och inser att det faktiskt inte är vi själva som styr. Det sitter i detta ögonblick en amerikansk örn vid spakarna, och syftet med den fjärrstyrningen är uteslutande att värna USA och dess egna intressen. På samma vis så har den amerikanska musik- och filmindustrin i koalition med den amerikanska regeringen spökskrivit förslaget till ny upphovsrättlagstiftning i Spanien.

Anspelningar på att WikiLeaks skulle vara terrorister och insinuationer om att Assange borde lönnmördas visar på att ”makten” fullständigt har förlorat greppet. Hur var det nu med argument i stil med att man ingenting har att frukta om man bara har rent mjöl i påsen? Med tanke på omfattningen gällande cyberattacker mot WikiLeaks så kan vi väl också konstatera att ”makten” anser att man själv kan stå över lagen när det gäller att skydda sin egen mjölpåse. Osmakligt.

Vad var det nu vi stackars medborgare skulle skyddas ifrån???

Se gärna Dokument inifrån om detta.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, FRA, wikileaks, upphovsrätt

Till min stora glädje så ser jag att Centerpartiets Lena Ek har röstat NEJ till samtliga tre resolutioner grundade på Gallorapporten. Denna rapport är riktigt illa då den bl.a. vill göra internetleverantören ansvarig för legaliteten i trafiken. Den blandar även samma begrepp som fildelning, varumärkesintrång och intellektuell egendom.

Jag tar mig friheten att citera Lena när hon skriver detta, som så tydligt visar vad det handlar om:

Genom att avskaffa mere counduit utvidgas internetleverantörernas roll till att också vara övervakare. Ingen annanstans i samhället är det budbäraren som har ansvaret för innehållet. Det finns heller ingen annan plats där vi instruerar våra medborgare att INTE bryta mot lagen varje gång de använder sig av en tjänst. Tänk till exempel om vi skulle ha obligatorisk information vid frimärksförsäljning om att det är förbjudet att skicka brev med mjältbrandsbakterier.

Lena visar sig med detta än en gång vara en person som verkligen tar frågor som dessa på största allvar.

Märkligt nog så har däremot tydligen Miljöpartiets Isabella Lövin valt att rösta för rapporten. Om detta stämmer så måste vi nog konstatera att Miljöpartiet har seglat med falsk flagg i dessa frågor. Man är ju å andra sidan lierade med sossarna som drivit fram datalagringsdirektivet i EU. Frågan är då var MP egentligen kommer att stå och hur de avser att agera i fortsättningen. Det är lätt att vara kategorisk i opposition. Se nu inte denna bloggpost som något försvar för Centerpartiets agerande i integritetsfrågor. Där har det i kompromissernas namn gått riktigt, riktigt illa. Lena Ek är däremot en klar ljuspunkt i tillvaron. Tack för det!

Ord om detta från Henrik Alexandersson

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, gallo, EU, centerpartiet, miljöpartiet, upphovsrätt

Inom Centerpartiet finns ett mycket stort antal människor som verkligen bryr sig om frihetliga värderingar och den rätt till personlig integritet som borde vara helt självklar.

Det finns också ett stort antal riksdagskandidater som utan tvekan vill ta strid för dessa frågor. Egentligen så borde det vara självklart för alla i ett liberalt parti att ta denna fight, men tyvärr så har dessa frågor tagit stryk i ett allmänt kompromissande. Vi har inte råd med mer av den varan. Uppmaningen är att man ska kryssa någon av de kandidater som står listade på CenterUppropet.se om man vill lyfta frågor som dessa. Frågan är vilket som är mest sannolikt, att en av dessa kandidater kommer in i riksdagen eller att Piratpartiet gör det. Även om jag anser att PP har gjort ett bra jobb, och även att de faktiskt behövs så tror jag faktiskt mer på det förstnämnda alternativet. Som en liten parentes kanske man kan nämna att det skulle bli många, många integritetsvänner i riksdagen om alla piratpartister skulle välja att ta en center-valsedel och kryssa en integritetsvän. Möjligen så skulle det t.o.m. leda till att andelen personvalskryssade integritetsvänner skulle bli enormt stort. Ingen av de listade är idag riksdagskandidater, varför ingen av dom kan hållas ansvariga för t.ex. FRA-debaklet. Man skulle kunna se det som att Piratpartiet skulle ”kapa” Centerpartiet genom att göra detta till sin strategi. Frågan är nu bara vilket som är viktigast för piratpartister i hela landet. Att PP kommer in i riksdagen (med risk för att detta slår slint helt) eller att man får in folk som verkligen bryr sig om dessa frågor. Prestige eller saklig politik, alltså.

Känner du att ditt namn saknas, så går det bra att meddela dig till mig via mail eller via kontaktformuläret. Det går självklart att göra detsamma även på CenterUppropet.se.

Magnus Persson har gjort ett storartat jobb med att sammanställa denna lista.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, riksdagen, val 2010, val2010, centerpartiet, integritet, övervakning, demokrati, frihet

Sådär ja. En razzia på flera håll i Sverige i jakten på folk och servrar som tillhör ”scenen” pågår just nu. Man ska för det första ha klart för sig att scenen inte drivs av kommersiella intressen, utan att det handlar om ära och framgång vad gäller att vara snabb ut med releaser.

Partierna i Alliansen har under denna mandatperiod stiftat vissa lagar som inte är så särskilt lyckade (OBS! Mild underdrift) när det gäller övervakning, och upphovsrättsbrott. Det är väl ett säkert kort att påstå att den typen av lagstiftning har använts i detta fall.

Vid en av dessa razzior så knackade man på dörren till webbhotellet PRQ, som även inhyser WikiLeaks servrar, och där begärde man enbart att få veta innehavare av två olika ip-nummer. Hämtas den typen av data helt enkelt in via razzior. Bör det då inte föregås av ett föreläggande om att lämna ut sådana uppgifter? Nu var PRQ ganska vakna och kunde meddela att man inte lagrar sådana uppgifter. Tack och lov så verkar det inte som om man har haft WikiLeaks som måltavla. Det hade isåfall varit att likställa med fackeljonglering i ammunitionsdurken på det politiska fartyget.

Låt oss nu bara hoppas att det i själva verket handlar om upphovsrättsbrott av den grövre sorten samt att denna bedrivits i kommersiellt syfte. Om inte så är det troligen precis så som Mary har noterat, d.v.s. att det nog kunde fungera som en garant för att bl.a. en stor mängd förstagångsväljare här fick anledning att rösta på Piratpartiet.

Vi i Centerpartiet tillsammans med övriga allianspartier har i stort sett lagt krokben på oss själva när det har gällt att gå upphovsrättsindustrierna samt övervakningsfanatikerna till mötes. Därmed inte sagt att det skulle ha varit ett endast skvatt skillnad om de rödgröna hade styrt under denna period. Problematiskt är det dock när det gäller inriktningen på svensk politik i alla andra avseenden.

Nu finns det krafter inom de flesta partier som heligt har svurit på att motverka denna typ av lagar om de väljs in i Riksdagen om knappa två veckor. Undertecknad är en av dessa.

Jag vill till Riksdagen för att göra ett jobb, inte en karriär.

Andra intressanta bloggar om: integritet, övervakning, internet, fildelning, prq, wikileaks, val 2010, val2010, politik, samhälle, riksdagen, centerpartiet, upphovsrätt, piratpartiet

Lördagen den 4/9 debattboxades jag och miljöpartisten Tomas Q. Nilsson i Härnösand. Jag ser nu att det hela filmats och lagts upp på Youtube. Domaren dömde oavgjort, även om jag och Tomas säkert har varsin annan uppfattning. Se och bedöm själv.

Andra intressanta bloggar om: val 2010, val2010, politik, miljöpartiet, centerpartiet, riksdagen, samhälle, integritet, miljö, kommunikationer, it, härnösand, västernorrland, erik hultin

Jag har blivit utmanad av våra lokala miljöpartister i en omgång debattboxning. Detta går av stapeln på Stora Torget i Härnösand imorgon, lördag. Tiden för det hela är satt till ca 13.30.

”Boxas” gör jag och Miljöpartiets Tomas Q. Nilsson. Debattboxning går till på så vis att vi i två ronder (3 minuter per rond) får hålla varsitt anförande kring två olika ämnen. Efter dessa två ronder får åhörarna på uppmaning från en moderator jubla och leva om. Moderatorn tilldömer därefter någon av oss segern i ”boxningsmatchen”.

Första ronden: IT – och integritet

Andra ronden: Infrastruktur och Miljö

Åhörarna kommer även att få ställa frågor till oss.

Jag har aldrig varit med om en debatt i detta format, och faktiskt inte i så särskilt många debatter överhuvudtaget. Tomas Q. Nilsson har troligen större debattvana än mig, men jag vet inte om han har testat detta format. Ett kul initiativ från MP. Hoppas att jag får supporters i tillräcklig mängd på plats.

Vi ses väl på torget imorgon?

Andra intressanta bloggar om: integritet, it, kommunikation, val 2010, val2010, riksdagen, övervakning, internet, centerpartiet, miljöpartiet, datalagring

Det är tveklöst så att Rick Falkvinge har gjort ett rejält klavertramp följt av en pudel. Upphovet till det hela var att Falkvinge utan omsvep, i en intervju i Dagens Eko, bekräftade att Piratpartiet vill legalisera innehav av barnpornografiskt material. Att detta inte är en vinkling från medias håll är solklart. Om detta vittnar den fullständiga intervjun som Sveriges Radio nu har lagt ut på sin hemsida. Väldigt snabbt var man dock ute med en dementi på Piratpartiets hemsida.

Denna dementi har sedan följts upp hos Sveriges Radio, och där ställs frågan inledningsvis till Falkvinge huruvida han har ändrat åsikt sedan den första intervjun. I näste steg så menar han att han i själva verket uttryckt sig klumpigt. Detta följs sedan upp med att det inte fanns något missförstånd samt att ”vi” har ändrat uppfattning. Det visar sig också att ”vi” i själva verket är Falkvinge själv. Dementin har även nått ut i vissa andra medier, inkl. SvT. Frågan är nu bara vad detta kommer att kosta PP.

Jag gillar verkligen piraterna, och jag tycker att de har gjort otroligt mycket nytta för att värna bl.a. den personliga integriteten. I detta fall, och mycket nära valdagen, så har det emellertid gått helt åt skogen. Rent PR-mässigt så är detta ett väldigt stort misstag, och jag tvivlar på att dementin klarar av att reparera skadan. Detta oavsett hur många gånger man upprepar mantrat att de etablerade partierna är rädda för PP. Det är nämligen inte de etablerade partierna som väljer sina representanter i Riksdagen. Det gör väljarna.

Rent instinktivt så vill jag inte slå på PP, eftersom jag delar uppfattning med dom i ett stort antal principfrågor. Tyvärr så har det nu skapats ett problem. Om detta skulle skapa en situation som innebär att Piratpartiet inte kommer in i Riksdagen, och om vi andra som slåss inom de etablerade partierna inte får nödvändigt stöd för att ta oss in i Riksdagen så har vi ett problem. Det skulle nämligen innebära att PP har orsakat att Riksdagen blir tämligen tom på folk som bryr sig om den personliga integriteten. Det vore direkt förödande.

Jag företräder Centerpartiet, men med en tydlig bismak av ”pirat”. Det innebär att jag politiskt hör hemma hos Centerpartiet, men att jag har ett antal principfrågor som jag aldrig kommer att vika ifrån om jag får förtroendet att driva de frågorna.

Jag vill till Riksdagen för att göra ett jobb, inte en karriär.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, barnpornografi, övervakning, lagstiftning, centerpartiet, västernorrland, riksdagen, val2010, val 2010, valet 2010, piratpartiet

Sundsvalls Tidning har lyft frågan kring hur verkligt motståndet från Socialdemokraterna mot FRA-lagen egentligen var. Tyvärr visar det sig troligen enbart vara någon form av spel för gallerierna. Det var i sig inte så särskilt överraskande, men det sätter ändå ljuset på hur spelet kring ”makten” i själva verket spelas.

Jag är Centerpartist, och det av flera anledningar. Det innebär dock inte att jag sväljer vad som helst som kommer från partiledningen. Jag har principer kring ett antal saker som jag inte kan dagtinga med. Utan principer blir nämligen hela det politiska spelet obarmhärtigt smaklöst.

De som känner mig och de som har följt mitt bloggande (och andra politiska aktiviteter) sedan 2005 vet exakt var jag står när det gäller frihetliga och demokratiska frågor. Jag tillhör de liberaler som absolut menar att liberalismen ska stå för en värdering som bottnar i respekt för individen, individens val och individens rätt till ett liv utan statlig inblandning. Staten ska finnas där för att skapa en grundstomme och förutsättning för ett samhälle. Staten ska däremot INTE detaljstyra medborgarnas tillvaro, och framförallt så ska inte staten tillägna sig möjligheter att kontrollera/övervaka medborgare som inte är misstänkta för brott. Detta är grundläggande principer som jag aldrig, aldrig kan vika ifrån. Detta oavsett att vissa belackare menar att partipiskor alltid kan få en enskild politiker att vika sig.

Jag måste här beröra Piratpartiet, som jag menar har gjort ett fantastiskt jobb i mångt och mycket. Synd bara att de behövs. Tyvärr så verkar det som om folk tror att Piratpartiet skulle vara immuna mot partipiskors verkan. Så är det naturligtvis inte.

OM Piratpartiet kommer in i Riksdagen (och det är mycket mer möjligt att de gör det än vad vissa tror) så har de sagt att de avser att samarbeta med det parti/den partiformation som ger bästa möjliga utfall i de klassiska piratfrågorna. Skulle det skapa någon immunitet mot partipiskor, eller menar man att man egentligen inte alls tänker hedra en sådan överenskommelse? Argumentera gärna i frågan, men använd då giltiga argument.

Nu ska det sägas att jag faktiskt i allt väsentligt gillar Piratpartiet. Jag har bara svårt för modellen i sig som skulle innebära att man kanske måste rösta kommunistiskt i vissa frågor, socialistiskt i andra o.s.v. Hur mycket övertygelse drivs man då av? Jag ser Piratpartiet i första hand som en frihetsrörelse, och en både bra och stark sådan.

När det gäller min egen kandidatur till Riksdagen så kan jag med absolut lugn säga att ett kryss vid mitt namn är ett steg mot att få en liberal pirat i Riksdagen. Är man däremot pirat, men inte liberal så ska man inte kryssa mig. Hur en socialdemokratisk pirat ska rösta verkar dock rätt knepigt att kunna lista ut.

Jag vill till Riksdagen för att göra ett jobb, och inte en karriär.

Andra intressanta bloggar om: FRA, integritet, liberalism, centerpartiet, frihet, demokrati, övervakningpolitik, samhälle, val 2010, val2010, riksdagen