Hultins tankegång

Så har vi då, än en gång, fått se varför censur är en så otroligt dålig idé. Nu utgår jag ifrån att det inte var helt genomtänkt, men man vet ju aldrig. I Finland har internet-operatören Elisa av domstol ålagts att blockera ett antal hemsidesadresser. Måltavlorna för detta censurförsök är givetvis upphovsrättsindustrins slagpåse The Pirate Bay. På ett eller annat vis slängde man även med domänerna www.piraattilahti.fi och piraattilahti.fi. Sannolikt för att ordet pirat även finns med i domännamnet, och det ordet kan väl inte vara riktigt att använda.

Denna censuråtgärd gjorde att man hastigt och (mindre) lustigt tog sig för med att blockera en domän som är privat ägd och som leder till hemsidan för Electronic Frontier Finland. Electronic Frontier är en organisation som har som syfte att upprätthålla yttrandefriheten på internet genom dels information, utbildning och även juridiska insatser där så krävs. Det handlar alltså om renodlad åsiktscensur i detta fall, vilket i sin tur strider mot både FN:s och EU:s deklarationer om mänskliga rättigheter. Det som censureras tillräckligt effektivt blir en tystad röst som troligen saknas av många, men som då även får svårt att tala om vad som egentligen har hänt. Där är själva kärnan i varför censur och filtrering är en sådan genomusel idé.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, övervakning, censur. frihet, mänskliga rättigheter, Electronic Frontier, upphovsrätt, the pirate bay

Sedan 2009 har det bedrivits ett vårdhundsprojekt i Härnösands kommun. Vårdhund är en hund som särskilt utbildats för att jobba med både äldre och yngre under olika typer av rehabilitering samt med de som har blivit dementa. Vårdhundsinsatser skrivs ut av utbildad personal på recept till människor i omsorgen. Poängen med vårdhundsteamen är att deras insatser ska har flera effekter på vårdtagarna. Dels så handlar det om motivation och välbefinnande, men via olika övningar så ska det även kunna bidra till förbättrad koncentration. Som sidoeffekt finns även sådant som att människor har blivit mer mobila av egen kraft samt att förskrivning av lugnande medel har kunnat minskas. Med mer rörliga vårdtagare minskar också belastningen på personalen i övrigt, och dessa kan istället lägga kraft på sådant som är mer direkt kopplat till rehabiliterande åtgärder.

Under tidig höst 2011 skrev jag en motion till kommunfullmäktige som undertecknades av mig samt oppositionsrådet i Härnösand, Anders Gäfvert. I den motionen yrkade vi på att vårdhundsprojektet skulle permanentas och att vårdhundsinsatser skulle bli en fast del av verksamheten på boendena i Härnösand. Syftet med detta skulle vara att höja kvaliteten på vården samt livskvaliteten för vårdtagarna. Motionen skickades vidare för beredning, och vid gårdagens sammanträde i kommunstyrelsen kom motionen åter efter beredning. Arbetsutskottet förordade bilfall till motionen, och samma sak gjorde kommunstyrelsen. Det innebär att motionen kommer att komma upp i kommunfullmäktige i aslutet av januari, och då med förslag från samtliga instanser om bifall. Förvisso kan en motion stupa på mällinjen, men eftersom det verkar finnas en total enighet kring detta bland partierna så räknar jag med att den bifalls även i fullmäktige.

Om det blir på så vis så kommer Härnösands kommun att vara först i Norrland med att ha vårdhundsteam som en fast del av verksamheten, och vi blir en av de 10 första kommunerna i landet om att permanenta verksamheten. F.n. så bedrivs denna verksamhet i totalt ca 45 kommuner, men huvudsakligen i projektform.

Jag är otroligt glad över detta, och i synnerhet för vårdtagarnas samt deras anhörigas skull. Nu hoppas jag på att det även ska leda till att vi i nästa steg även kan få ytterligare en vårdhund, eftersom den hund som idag tjänstgör är fullbokad och inte ensam klarar av att täcka upp behovet.

Läs mer om Vårdhund på Vårdhundskolans hemsida.

Nu hoppas jag att fler och fler kommuner ska ta detta steg som är mycket mer långsiktigt än att driva verksamheten i projektform.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, omsorg, vård, vårdhund, demensvård, härnösand

Jag skriver regelbundet ledarkrönikan i Tidningen Nordsverige, och det föll på min lott att skriva 2011 års sista krönika. Denna kom att inleda år 2012. Tidningen finns inte i någon webbupplaga, men här är i alla fall den krönikan.

Kan det förlorade återfås?

Det fanns en gång partier som, i ord och handling, satte individen i centrum. Det fanns partier som verkligen drevs av argument om att staten finns till för individen, och inte tvärtom. Det fanns partier som slogs för rättssäkerhet, integritet och medborgerliga fri- och rättigheter. Problemet är att vi saknar en instans som kan överpröva beslut fattade i Riksdagen. Jag vet att jag nu kommer att generalisera grovt, men undantagen är alltför få för att ha en påverkan.

Nu inleds snart 2012 och fler beslut kommer att fattas i regering och riksdag av trenddrivna, maktorienterade, kollektivistiska, korporativistiska och ideologiskt slappa politiker och partier. Dessa beslut kommer i ett antal delar att gå på tvärs med det som vissa av de ”gamla” partierna stod för.

FRA-lagen infördes och skulle utvärderas. Den utvärderingen kom fram till ett antal kritiska punkter. Man kunde inte separera inhemsk från internationell tele- och internettrafik. Än värre var att den underrättelseskyldighet till enskild som FRA har är så fylld av begränsningar och undantag så att den inte har någon funktion.

Försvarsminister Tolgfors menade i ett tal att FRA-shoppen var stängd för andra instanser än de ursprungliga. Denna shop öppnas nu, trots de uppenbara problemen, även för SÄPO och Rikskrim. Den befarade ändamålsglidningen är i full gång, och det enda som offras är allas vår rätt till en privat sfär. Varför inte passa på att upphäva vår grundlagsskyddade rätt att hålla vår brevkorrespondens privat? Det vore ändå bara ett mindre extra ingrepp i våra privatliv om Regeringskansliet, FRA, Försvaret, SÄPO och Rikskrim har all rätt att öppna och kontrolläsa våra brev. Åtminstone om man ska jämföra volymen brev med all den kommunikation vi idag har via telefon och internet.

Denna krönika medger inte på långa vägar en uppräkning av alla de lagar (svenska och internationella) och direktiv som de närmaste åren kommer att träda i kraft. Organisationen Reportrar utan gränser har meddelat att Sverige alltmer närmar sig en placering på deras ”skamlista” över länder som kontrollerar, övervakar och censurerar innehållet på internet. Vill vi vara där?

Den tiden då individen verkligen stod i centrum är förlorad i många stycken. Tack och lov pågår en kamp för frihet och rättsorienterade värderingar på en annan arena. Tyvärr så är det den arenan som alla dessa lagar hotar. Vem kan utropas till vinnare om lagstiftarna driver igenom alla dessa lagar. Inte är det medborgarna. Så mycket är alldeles säkert.

Erik Hultin (C)

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, riksdagen, integritet, fra, övervakning, internet, säpo, politiker, avlyssning

Nu har det varit tyst här lite för länge, och under tiden så har mörkrets krafter fortsatt att kringskära våra demokratiska rättigheter och friheter. Så får det inte fortsätta. Jag tjuvstartar lite lätt med att länka till er debattartikel som Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson har fått publicerad i minst två olika tidningar. I den artikeln vänder han på alla begrepp och menar att övervakning på något vis gör oss friare.

Johan Pehrsons artikel i Allehanda

Sådana dumheter får såklart inte stå oemotsagda, varför jag skrev en replik som publicerades idag.

Min artikel i Allehanda

Mer kommer här snart, så vi ses snart igen.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, fra, övervakning, integritet

Nu haglar beskeden tätt kring hur socialdemokrater agera när det gäller Sverigedemokraterna. Ytterligare ett fall har kommit upp till ytan nu. Detta trots att sossarna och Mona Sahlin har meddelat att man inte under några omständigheter skulle samarbeta med SD.

Det senaste gäller ytterligare ett starkt sossenamn, Anders Lago, som agerat för att bereda SD plats i nämnder i Södertälje. Enligt kommunallagen så behövde SD nå 6 mandat för att ta plats i nämnderna, men man nådde bara 5. Följer man då kommunallagen så ska de med andra ord inte ta plats i nämnderna, men trots detta så väljer Lago att istället att yrka på att platserna ska fördelas proportionellt. Anders Lago menar tydligen att det är viktigt att SD ska få ta plats i nämnderna så att det ska gå att ta debatten med dom. Kunde han verkligen inte hitta något annat sätt att debattera med dom än att verka för att de får mandat i nämnder.

Sen blir det faktiskt ganska komiskt när han försvarar sig med att SD ju ska behandlas som alla andra partier. Det han missar är att ”alla andra partier” hade blivit utan plats i nämnderna. Sossarna går just nu från klarhet till klarhet när det gäller att markera att de klarar av att agera helt och hållet inkonsekvent och förvirrat. Men vi kan ju i alla fall konstatera vilket parti det är som vill se SD som ett parti med inflytande.

Nämnde jag att Lago är kandidat till partiledarposten hos Socialdemokraterna.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, sverigedemokraterna, södertälje, socialdemokraterna

Nyligen drev de rödgröna tillsammans med Sverigedemokraterna igenom ett besparingsprogram för regeringskansliet. Detta trots att Mona Sahlin i ett tal för ett år sedan sa:

Därför är beskeden så tydliga från vårt rödgröna regeringsalternativ. Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande.

Det tydliga beskedet framstår idag lika ”tydligt” som sossarnas besked om att riva upp FRA-lagen. Man menar nämligen egentligen tvärtom.

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har motionerat om bemanning i demensvården, och detta togs idag upp i socialutskottet. Trots vad man sagt om inflytande för SD så valde idag såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet att ställa sig bakom den SD-märkta motionen.

Är dessa två frågor en signal om vad det nya Socialdemokraterna (post-Sahlin) kommer att stå för? Ja, vad ska vi tro?

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, sverigedemokraterna, riksdagen, miljöpartiet, vänsterpartiet, socialdemokraterna

Sossarna var det parti som satte stenen i rullning (med besked) när det gällde datalagringsdirektivet. Sossarna var också det parti som i stort sett sen FRA-lagarna antogs i riksdagen har drivit linjen att dessa lagar ska rivas upp för att göra ett omtag. Nu bekänner partiet dock färg. Om det sedan visar den egentliga ståndpunkten eller om man nu vill visa handlingskraft efter en vettvillings framfart med rörbomber kan man inte veta.

Klart är i alla fall att man nu inte alls vill riva upp FRA-lagarna, utan nu vill man istället inkludera SÄPO såsom beställare av FRA. Det är inte någon liten åsiktsjustering vi snackar om, utan här snackar vi om en 180 graders kurva. Endera så bekänner man nu färg eller så visar det sig att man är något av det mest populistiska som hittills har setts i svensk politik.

Tyvärr så betyder detta att vi som förespråkar en mer sansad nivå när det gäller övervakningshysterin inte har något att hämta hos något av de politiska blocken. Fast det visste vi ju redan. Ska vi få se samma utveckling i Sverige som i USA där man idag har byggt upp så många olika instanser, myndigheter och företag som jobbar med dessa frågor så att man inte längre har kontroll på vem som gör vad eller ens vad det hela kostar. Volymen på information man gräver fram där har blivit så enorm så att det inte finns någon möjlighet att överblicka den längre, och bristen på kontroll skapar en grogrund för övergrepp.

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, FRA, SÄPO, upphovsrätt, socialdemokraterna

Trots våra skrik och rop på hur fel och illa det kunde bli när det gällde den massavlyssning av medborgarna som FRA fick i samband med FRA-lagens införande så får vi nu finna oss i att stå inför kalla fakta. Det blev sannolikt precis så illa som vi varnade för (eller värre).

WikiLeaks har avslöjat ett fulspel av sällan skådat slag där ”makten” i Sverige har överlämnat nycklarna till våra liv till främmande makt. Att USA har drivit på för att få igenom sin agenda är inte så konstigt, och det har vi vetat eller anat hela tiden. Att det däremot skulle vara i så hög grad tror jag däremot är nytt för medborgarna.

Det som lämnar en mycket märklig eftersmak i munnen är att våra svenska politiker nu försöker hålla sig rena genom att hänvisa endera till att man inte haft information alternativt att man i princip försöker obetydligförklara innehållet i telegram från amerikanska beskickningar. Fyndigast av allt är nog förklaringen som går ut på att diplomaterna skrivit så för att de ju har lön för att göra sitt jobb och att de gärna vill se bra ut gentemot sin uppdragsgivare. Stopp ett ögonblick nu. Det innebär ju att man anklagar endera ambassadpersonalen, diplomaterna, amerikanska regeringen eller t.o.m. svenska departements tjänstemän för att ljuga.

Olika mer eller mindre vedervärdiga planer och aktioner (inklusive mordhot) har förekommit för att få stopp på informationsflödet via Wikileaks. Jag hoppas innerligt att det inte kommer att visa sig att Sverige bidragit till att Assange blir puréad av ett amerikanskt rättsväsende i någon märklig form av iver över att deras skitiga byk tvättas offentligt. Vare sig Assange eller Wikileaks har gjort något fel. De försvarar med (möjlig) risk för eget liv det fria ordet. Trots detta så försöker man med alla medel tysta Wikileaks, vilket i sin tur tvingar t.ex. den amerikanska staten att offentligt demonstrera vilka enorma demokratiproblem som finns i landet. Demokrati och frihet handlar INTE om att det ska vara tyst på gator och torg efter en viss tid, även om det kan ge sken av lugn, trygghet och harmoni. Intrycket är dock fel.

Med stor sannolikhet så är många av de integritetskränkande nya lagarna i praktiken beställningsjobb från USA, och detta gäller inte minst FRA. Datainspektionen har granskat FRA och gett FRA tummen upp, trots att man även kommit med invändningar och påpekanden om att spaning även skett mot svensk trafik. En invändning är att det:

finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA.

Man har även påpekat att rutiner saknats vad gäller förstörningspliktig information samt att den underrättelseskyldighet som finns i lagen inte har använts av FRA, på grund av sekretess. Utifrån detta så ifrågasätter Datainspektionen värdet av den skyldigheten.

Som om det nu inte räcker med detta. En anonym person anställd hos FRA har nu vänt sig till Signalspaningskommittén och påtalat:

1. att det inte görs någon fullständig granskning av information som utbyts mellan FRA och underrättelseorgan i andra länder.
2. att FRA ständigt och i stor omfattning utväxlar underrättelseuppgifter med andra länder, i synnerhet USA.
3. att FRA, när man spanar på uppdrag av sina internationella ”partners” använder deras sökbegrepp och ayy informationen lämnas vidare utan fullständig kontroll.
4. att även bred innehållsinhämtning förekommer.

Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten, har enligt en skrivelse till Riksdagen via Regeringen hittills inte hittat några oegentligheter i insamlandet av data. Detta beror enligt tipsaren på att någon granskning av byteshandeln med data inte förekommit. Självklart så hittar man inte några oegentligheter om man inte söker efter dessa.

Vi håller på att få en helt ny form av klasskamp i både Sverige, Europa och världen. De som har lyckats tillskansa sig (demokratiskt eller ej) makten står emot oss medborgare. Det har gått så långt så att man i sin maktfullkomlighet börjat sålla vilken information vi medborgare ska få ta del av.

Det gör verkligen extremt ont i själen att de två liberala partierna i regeringen har bidragit till skapandet av denna situation. Det går uppenbart inte att friskriva något annat parti heller, med tanke på t.ex. Datalagrinsdirektivet och annat. Partimonstrena har tydligen tagit på sig en egen roll där man står klart över medborgarna och väljarna.

Ditt privatliv är i själva verket även statens egendom och den egendomen kan staten fritt förfoga över. Nu kan man ju undra hur många svenska liv detta räddar….

Andra intressanta bloggar om: politik, samhälle, integritet, fildelning, övervakning, internet, FRA, wikileaks, upphovsrätt