Månad: augusti 2009

Jag är centerpartist, vilket innebär att jag identifierar mig ideologiskt i mängder av väsentliga punkter i vårt partiprogram. Här vill jag börja med att trotsa en aning genom att säga att jag i första rummet är centerpartist och i andra rummet att jag tillhör alliansen. Anledningen till detta är att jag anser att vi som parti har marginaliserats för mycket inom ramen för allianssamarbetet. Vi är t.ex. ett grönt, liberalt och federalistiskt parti och det är politik som jag står för. Trots detta så är det uppenbart många väljare som känner att vi i ett antal frågor har svikit både dom och vårt partiprogram.

Vi behöver tydligt markera vårt politiska territorium, vår ideologiska bakgrund och i synnerhet våra kärnfrågor om vi på sikt ska kunna överleva som självständigt parti. Detta är min bestämda uppfattning.

Många känner mig kanske som en gnällspik när det gäller frågor som berör allas vår rätt till en privat sfär, fri från statlig inblandning och kontroll. I dessa frågor är jag faktiskt en gnällspik, om vi antar att man är en vän av övervakningssamhället. För de som inte är vänner av övervakningssamhället så kanske jag (vågar jag ta på mig en så stor kostym?) snarast kan betraktas som en frihetskämpe. Vi kan inte fortsätta att införa lagstiftningar som strider mot, eller tangerar att strida mot, våra grundlagar. Vår demokrati och allas vår frihet är alltför bräcklig för att detta ska få fortgå. Vårt facit i dessa frågor är tyvärr inte alltför smickrande, men det går att råda bot på den saken.

Jag har även försökt nå fram med budskapet om att vi alltför ofta de senaste åren har haft brister i den interna demokratiska processen. Centerpartiet är en folkrörelse vars urkraft kommer medborgarna, medlemmarna och väljarna. Sverige är i sin tur en demokrati som drivs enligt principen om representativ demokrati. Till denna representativa demokrati har vi kopplat personvalsprincipen, och den senare har alltför ofta blivit överkörd med hänvisning till den representativa demokratin. Detta är naturligtvis illa, och då i synnerhet när det gäller ett federalistiskt folkrörelseparti som Centerpartiet.

Om lite drygt ett år är det val till bl.a. Sveriges Riksdag och processerna (olika i olika partier) är i gång med att vaska fram kandidater till riksdagslistor, landstingslistor och kommunlistor. På detta vis vill jag, med adress till nomineringskommittén och medborgare/medlemmar/väljare i Västernorrland, meddela att jag kandiderar till en plats på riksdagslistan. Min önskan är nämligen att åka till Stockholm för att göra ett jobb, och inte en karriär. Det är stor skillnad på dessa två.

De närmaste veckorna kommer jag att utveckla det resonemang som har fört mig fram till denna punkt. Till att börja med så får detta stå som en tydlig deklaration om att jag gärna vill bli nominerad till Centerpartiets riksdagslista för Västernorrland.

[tags]politik, samhälle, centerpartiet, västernorrland, riksdagen, regeringen, riksdagsval, riksdagskandidat, demokrati, frihet, integritet, yttrandefrihet, övervakning[/tags]

Under årens lopp har jag utmanat och försökt debattera med olika sverigedemokrater, och jag har nu kommit till insikt om att det faktiskt inte går. Ett antal saker kan hända, varav en är att man blir överöst med glåpord och svordomar. En annan är att det man själv har skrivit förvrängs och återges på annat sätt. Ett tredje är att man plötsligt blir ignorerad alt. så förklaras ens åsikter som resultatet av en önskan om att vara politiskt korrekt.

Framförallt de två senare har inträffat nyligen för undertecknad, och de får verkligen fördomarna kring sverigedemokrater att förstärkas. Detta med undantag för en kommentator som faktiskt överlag försökte föra en vettig diskussion, även om den skedde från olika politiska utgångspunkter.

För nägra dagar sedan så dök en kommentator upp här på min blogg för första gången. Hon, Monica Bodling från Norrköping, kommenterade som ”Feminix” och med en länk till bloggen ”Tankesmedjan Feminix” som i sin tur är så islamofob som en blogg alls kan vara. Trots länkar till bl.a. SDU och trots att Monica sitter som ledamot i styrelsen för Sverigedemokraterna i Norrköping så kallar sig Monica i en kommentar för ”gammelsosse”. Monica valde att rättfärdiga i stort sett all övervakning med att hotet från muslimerna är så stort och att vi måste skydda oss från dessa terrorister.

De flesta vet var jag står i frågor som rör övervakning och intrång i den personliga integriteten. Jag är även fullt klar över att muslimer, liksom kristna, finns i mängder av nyanser. Jag har varit fullständigt solklar på Monicas blogg över att jag inte på en endaste punkt stödjer de muslimska avarter som extremister, bokstavstrogna och liknande står för. Trots detta så är jag enligt Monica Bodling först en ”naiv islamförespråkare” och nu senaste så är jag t.o.m. en islamist. Konceptet att jag skulle känna mig trygg p.g.a. att jag ”känner två muslimer som är snälla” är direkt pinsamt, eftersom Monica inte har den blekaste aning om den saken. Jag har löpande kontakt med muslimer å yrkets vägnar och jag har dessutom muslimer i min bekantskapskrets. Å andra sidan så visar sig Monica vara något som i huvudsak kan beskrivas som en megafon för främlingsfientlighet. Silly me…. Jag trodde att sådant inte fanns inom Sverigedemokraterna, men jag hade visst fel. Så dumt av mig att tro på Åkesson.

Vid det här laget så är det nog bara en sak som återstår och det är att istället systematiskt avslöja Sverigedemokraterna så att folk ser vad det egentligen handlar om. Lösningen på alla världens problem är inte att stoppa invandringen till Sverige, att repatriera muslimer eller att avskaffa religionsfriheten i Sverige. Lösningen är inte heller att ta emot alla som nekas inresa i andra länder. Lösningen på problemet ser helt annorlunda ut. Vi måste till att börja med på politisk väg skapa en hållbar integrationspolitik i Sverige så att vi kan ta emot invandrare/flyktingar på rätt sätt.

Skönt är i alla fall att veta vad som rör sig innanför pannbenet på en sverigedemokrat, eftersom det ju måste styra hur dessa ska tacklas i fortsättningen. Uppenbart är att den bild om Jimmy Åkesson vill uppmåla kring vilka hans partikamrater i själva verket är inte stämmer överens med verkligheten. I det fallet så talar Jimmy med kluven tunga.

Sverigedemokraterna är inte odemokratiska, men de är baske mig ofrihetliga. Det är en väsentlig skillnad mellan de två begreppen, och jag skulle vilja höra en sverigedemokrat tala övertygande om att de är frihetliga. Det klarar de näppeligen av att göra, eftersom de uppenbarligen vill ha mer övervakning för att skydda just oss mot de elaka terroristerna och detta trots att det inte finns ågon hotbild samt att den övervakning de önskar se inte fungerar. En dold agenda kanske? Sverigedemokraternas partiprogram lämpar sig ytterst väl för införandet av åsiktsregistrering och andra smaskigheter.

[tags]integritet, övervakning, sverigedemokraterna, terrorister, terrorism, islam, muslimer, fra-lagen, datalagring, trafikdatalagring[/tags]

Det verkar nu som om klara besked kommer från Sverigedemokratiskt håll angående dels hur man värderar allas vår integritet, hur man ställer sig till övervakning från storebrors håll och dessutom hur infekterad man är av skräcken för islam.

Beskeden kan utläsas dels i kommentarsfältet till mitt förra inlägg här och dels genom att besöka en blogg som heter Tankesmedjan Feminix och som drivs av Monica Bodling. Monica är styrelseledamot i Sverigedemokraterna i Norrköping, så hon kan nog inte klassas som någon oregerlig SD-sympatisör på gatan.

När det gäller hennes blogg så känner sig Monica piskad att kopiera delar av kommentarerna här till sin blogg och utifrån detta kalla såväl mig som Farmor Gun för ”naiva islamförsvarare”. Monica är en mycket arg människa som sannolikt sitter på tok för mycket vid sin dator, vilket klart och tydligt indikeras i en tidningsartikel från 2007 om henne i Norrköpings Tidningar.

Frågan är nu Monica kommer att utvecklas till att bli ett riktigt ”troll” för min och Farmor Guns del, eller om hon sansar sig. Det senare är kanske att hoppas på för mycket, eftersom Monicas blogg är en paradmarsch ackompanjerad av islamofoba pukor och trumpeter. Jag kommenterade även på hennes blogg, och det ska bli intressant att se om hon väljer att radera min kommentar eller om hon låter den stå kvar. I vilket fall så har jag en skärmdump här som jag då kan lägga ut för att visa vad jag skrev.

Oavsett vilket så är det mycket bra att väljarna nu kan ana ett besked från Sverigedemokratiskt håll i dessa två frågor. Man bryr sig dels inte ett skvatt om den personliga integriteten och man får väl ändå kalla detta för främlingsfientlighet. I och med detta så kan vi även iskallt konstatera att Sverigedemokraterna knappeligen slåss om samma väljare som Piratpartiet, vilket en del har försökt göra gällande.

Det som nu blir verkligt läskigt är följande. Om nu Sverigedemokraterna kommer in i Riksdagen så kan de alltså hypotetiskt göra upp med det ena eller det andra blocket, och om de då skulle hamna i regeringsblocket så har vi alltså detta parti väldigt nära spakarna på den statliga övervakningsapparaten. Vilket land kommer då Sverige att utvecklas till, och här har vi just den fara som jag pekade på för drygt ett år sedan. Det är verkligen inte roligt att säga ”vad var det jag sa?”, men den risken rycker allt närmare i detta fall. Rätten till vår personliga sfär ska man baske mig inte tafsa på, och tyvärr så har ju mitt eget parti valt att ändå göra just detta. Måtte inte detta få konsekvenser för befolkningen.

Rätt klart är i alla fall att Sverigedemokraterna knappast är ett alternativ om man bryr sig om den personliga integriteten resp. om man inte gillar tanken på ett storebrorssamhälle. Sen måste man givetvis utifrån detta ställa sig frågan om huruvida Sverigedemokraterna är främlingsfientliga eller ej. Jag vill nog hävda att Monica Bodling besvarar den sista frågan med ett klart ”ja”.

[tags]integritet, övervakning, boströmsamhället, sverigedemokraterna, islam, muslimer, terrorism, samhälle, politik, SD[/tags]